I Sverige är Högskoleverket den instans som handskas med kvalitetsbedömning när det gäller universitet och högskolor. Myndigheten har gjort en översikt där man undersöker hur olika organ hanterar begreppet kvalitet i e-lärande, E-learning quality, 2008: 11R. Rapporten är skriven på engelska och den övergripande frågan man syftar till att besvara är: What constitutes quality in e-learning in higher education?
Man går tillväga så att man undersöker olika organ för kvalitetssäkring och i vilken utsträckning dessa fokuserar på e-learning. Man jämför också hur man gör i övriga Norden, Storbritannien, Nederländerna samt Australien, Canada och USA.
Den slutsats som dras i rapporten är att kvalitet i e-learning verkar vara mer eller mindre en icke-fråga för de nationella myndigheter som är ansvariga för kvalitetssäkring i högre utbildning. Alla de studerade länderna har däremot nationella organisationer med specifikt ansvar att utveckla e-learning i högre utbildning. Några få har utarbetat allmänna kriterier för e-learning. I Norge t.ex. publicerade NADE kriterier för distansutbildning så tidigt som 1993.
Utifrån de erfarenheter som gjorts vid genomgången av läget avslutas rapporten med en modell för kvalitet i e-learning. Man skriver att i e-learning är det tio kvalitativa aspekter som de anser centrala när man bedömer kvalitet hos e-learing:
Man går tillväga så att man undersöker olika organ för kvalitetssäkring och i vilken utsträckning dessa fokuserar på e-learning. Man jämför också hur man gör i övriga Norden, Storbritannien, Nederländerna samt Australien, Canada och USA.
Den slutsats som dras i rapporten är att kvalitet i e-learning verkar vara mer eller mindre en icke-fråga för de nationella myndigheter som är ansvariga för kvalitetssäkring i högre utbildning. Alla de studerade länderna har däremot nationella organisationer med specifikt ansvar att utveckla e-learning i högre utbildning. Några få har utarbetat allmänna kriterier för e-learning. I Norge t.ex. publicerade NADE kriterier för distansutbildning så tidigt som 1993.
Utifrån de erfarenheter som gjorts vid genomgången av läget avslutas rapporten med en modell för kvalitet i e-learning. Man skriver att i e-learning är det tio kvalitativa aspekter som de anser centrala när man bedömer kvalitet hos e-learing:
1. Material/content
2. Structure/virtual environment
3. Communication, cooperation and interactivity
4. Student assessment
5. Flexibility and adaptability
6. Support (student and staff)
7. Staff qualifications and experience
8. Vision and institutional leadership
9. Resource allocation
10. The holistic and process aspect
Intressant är att det finns en systematik i aspekterna från de som handlar om lärande/undervisningsprocessen till de som handlar om en organisatorisk- eller systemnivå. Denna uppdelning avspeglas också i de källor man har undersökt såtillvida att de första fem punkterna återfinns mer i artiklar om forskning medan benchmarking och kvalitetsaspekter är formulerade av nationella myndigheter, policydokument. Dessa har fokus på ledarskap, stödorganisationer, bedömning, personalkvalificering och resursallokering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar