The Net in Higher Education: Argument, sanning och informationsteknik

Nedanstående inlägg skrevs som en relativt fristående reflektion i en kurs där vi läste boken Reality by Design av Joseph Petraglia. I ett avsnitt av boken kommer författaren in på vad vi håller för sant och hur sanningar etableras. Jag funderade lite på detta.

Petraglias argument om att vad som är kunskap är en fråga om "argumentation and persuasion" är sannolikt lite omtumlande för de flesta som inte har ägnat de här frågorna någon närmare eftertanke. Vi tänker nog sällan på att det mesta som vi håller för sant eller tror på är resultatet av någons övertygande argumentation.

Jag kom på några, som jag tycker, intressanta exempel på den här problematiken när jag läste ett debattinlägg i Göteborgsposten om hamnen i Göteborg. Det lär föreligga ett förslag om att sälja ut stuveriverksamheten till högstbjudande privata näringsidkare istället för att som nu ha den som en kommunal angelägenhet. I den aktuella artikeln argumenterade representanter för hamn- och transportarbetare emot förslaget genom att framföra de argument som de ansåg stödja deras uppfattning.

Som lekman kan man oftast inte avgöra "sanningen" i de olika ståndpunkterna utan man väljer sannolikt att tro på det man "känner för" eller t.o.m. hur man vill att det skall vara. Nu är ju detta en politisk fråga och kanske blir det alltför lätt att se att "argumentation and persuasion" gäller här. Men hur är det med vetenskapliga sanningar?

Löpsedlarna hade för ett tag sedan stort fokus på den s.k. "fettdoktorn", en läkare som hävdar att fett i maten inte alls är så farligt som vi har fått lära oss av auktoriteter som t.ex. Livsmedelsverket. Mot detta står förstås argumenten att vi bör hålla fast vid en fettsnål diet därför att denna i längden är bäst för oss. Vid sidan av huvudkombattanterna uppträder också ett antal förment kunniga eller verkligt kunniga personer som sällar sig till resp. sidor.

Här ser vi åter ett exempel på att sanning handlar om "argumentation and persuasion" Vem väljer vi att tro på? De som varnar för fett i olika former har förstås den etablerade sanningen på sin sida och kan nog sägas ha ett övertag här. Men varför får en sådan här fråga sådan uppmärksamhet om det vore självklart att vi skall akta oss för fett i olika former? Finns det måhända någon ny kunskap här som tidigare har hållits tillbaka därför att den går emot den sanning som etablerats? Här är återigen ett fall där vi som lekmän måste låta oss övertygas av de argrument som vi för tillfället finner starkast. Det är faktiskt så nära sanningen man kan komma.

Mitt sista exempel handlar om Wikipedia.Wikipedia har på kort tid växt till en informationskälla som alltfler åberopar; man kan se att dagstidningar anger Wikipedia som källa för vissa uppgifter. Som de flesta, men inte alla, vet skrivs Wikipedia av användarna. Jag hade förresten en belysande diskussion med en bekant för ett tag sedan där jag berättade att jag hade skrivit några uppgifter i Wikipedia. Personen såg lite underlig ut och sa sedan ungefär så här: Kan vem som helst skriva där? Då kan man ju skriva vilka dumheter som helst! (Kanske tänkte min bekant på att jag hade skrivit). Jag förklarade att vem som helst kan skriva och ändra men också att allt finns kvar så att man kan se vad som ändrats.

Detta stillade dock inte min bekants oro över att Wikipedia skrivs av "vemsomhelst". Nu tycker jag att även Wikipedia är ett exempel på "argumentation and persuasion" då vi faktiskt väljer själva om vi skall tro på det som står där eller inte. I de allra flesta fall är informationen som finns där "good enough" för våra syften och i dessa fall behöver vi kanske inte oroa oss för om det är "sant". I det sammanhanget kan det ju vara på sin plats att erinra om att även Nationalencyklopedin arbetar med den för tillfället gällande sanningen. Sannolikt står det i NE att fet kost är skadlig för hälsan (och det är möjligt att det är så förstås). Något som skulle kunna tala till Wikipedias fördel i sammanhanget är förstås att kunskapen där är dynamisk medan den är statisk i t. ex. NE. Någon gjorde förresten en jämförelse mellan informationen i Wikipedia och det stora uppslagsverket Encyclopedia Britannica. Visserligen fanns det fler fel i Wikipedia men poängen i historien är att kort tid efter att felen upptäckts var de rättade medan de alltjämt kvarstod i det andra uppslagsverket.

Med mina exempel har jag velat visa att "argumentation and persuasion" egentligen inte är något unikt som Petraglia har hittat på. Däremot har han gjort oss medvetna om att det faktiskt är så som sanningar etableras och hålls för sanna. Politiska sanningar är måhända lätta att kategorisera som ståndpunkter. Vetenskapliga sanningar har vi svårare att acceptera som kunskap vid en viss tid och från ett visst perspektiv. Informationsteknologin, slutligen, ställer oss i den direkta valsituationen när vi vill veta något i stunden.

Vad kan medvetenheten om kunskapens retoriska natur ha för inverkan på oss som individer? Om vi alltid har förstått att det är på detta sätt är det kanske ingen större fråga. Om detta däremot kommer som en överraskning för oss, kan det sannolikt förändra vårt sätt att tänka.