Digital visdom

Mark Prensky myntade digital natives och digital immigrants för ett antal år sedan och vem som avsågs med respektive uttryck är ju inte så svårt att lista ut. Emellertid har Prensky fördjupat sin analys och kommit fram till att begreppsparet nog inte är så bra då det mer eller mindre förutsätter en åldersklyfta. Han har numera ersatt begreppsparet med begreppet digital wisdom som jag tycker verkar mycket mer adekvat.

Wisdom i den här betydelsen handlar mer om en förmåga att att avgöra vilka verktyg som är lämpliga, när och hur vi kan göra bruk av de nya resurserna. När det gäller "wisdom" (en digital sådan) är det inte lika självklart att ungdomar och andra IT-knuttar har försteg. Jag skrev en liten sammanfattning av Prenskys artikel som kan läsas av den som är intresserad. Varsågod!

I en artikel från år 2009 med titeln "From Digital Immigrants and Digital Natives to Digital Wisdom" presenterar Prensky sitt begrepp, "digital wisdom" som han menar bättre beskriver relationen till teknologin; det överskrider dessutom klyftan mellan den yngre och och den äldre generationen.

Man kan ha många olika definitioner på klokhet men det handlar oftast om en förmåga att fatta rätt beslut om frågor som är viktiga. Utmärkande för kloka beslut är också att man har tagit med i beräkningen en stor bredd av olika faktorer och kunnat kombinera dessa. Teknologin i sig kan inte ersätta vårt goda omdöme och vår moraliska kompass men genom att vi får allt större tillgång till information så kan vi fatta bättre underbyggda beslut.

Sett på det här sättet överskrider "digital wisdom" den klyfta mellan generationer som pekas ut av begreppsparet digital natives resp. digital immigrants. Det handlar alltså om att på ett intelligent vis kombinera de inneboende mänskliga egenskaperna med de digitala redskapen.

Vad är det då hos teknologin som kan göra oss bättre rustade att fatta kloka beslut? För alla skeptiska är det viktigt att betona att inget av alla de verktyg vi har idag kommer att ersätta det mänskliga tänkandet men genom att vi får utökad tillgång till information ökas vår förmåga att beakta allt fler aspekter av fenomen och enligt resonemanget ovan ökar detta vår förmåga, vår digitala vishet.

En vanlig fråga är om vi inte förlorar något om vi alltmer förlitar oss på  teknologin. Redan Platon låter Sokrates protestera mot skrivande som han  ansåg förslappa hjärnan så att man inte kunde minnas så mycket. Sokrates hade förvisso rätt i att vi inte kan lära oss lika mycket utantill längre eller snarare att vi inte behöver göra detta, men i utbyte har vi genom det tryckta ordet fått ett oändligt mycket större kollektivt minne genom allt som finns skrivet.

Till alla som oroas av den eventuella förslappningen kan vi säga att alla teknologier medför en sorts byteshandel;  i utbyte mot det vi förlorar (minnesförmåga t.ex.) får vi något annat istället. Med ett modernt uttryck kan vi säga att det handlar om  outsourcing av vardagliga uppgifter i utbyte mot utrymme för mer krävande uppgifter.

Hur blir man digitalt klok? Grundläggande är att man inser skillnaden mellan digital klokhet och att enbart vara skicklig i att hantera program ("vara bra på datorer"). Bara för att man kan hantera datorer och dataprogram är man inte digitalt klok. Det är lite som att kunna läsa orden i en kvällstidning, vilket som bekant inte behöver leda till någon större klokhet.

Digital klokhet innebär att kunna fatta bättre informerade beslut därför att man har tillgång till information med hjälp av teknologin. Den digitalt kloke kommer också söka de fall där teknologin kan förbättra och förstärka tänkandet; den digitalt kloke kan avgöra vilken teknologi som är lämplig i olika fall och när den skall användas; den digitalt kloke söker kontinuerligt nya områden där teknologin kan förstärka våra naturliga mänskliga förmågor; den digitalt kloke inser också att förmågan att kontrollera och anpassa teknologin till olika behov är en nyckelförmåga i en digital tidsålder.

Ingen menar att man skall sluta använda och utveckla de egna förmågorna men det är inte  på något sätt är finare eller mer intelligent att tänka och lösa uppgifter utan de nya redskapen. Om man påstår detta, är det som att ta avstånd från allt från skrivkonst till Internet. Det handlar alltid om en symbios mellan den mänskliga hjärnan och de digitala redskapen. Genom denna samverkan utvecklas digitalt kloka personer (och hela samhällen).

Fritt efter: Marc Prensky: H. Sapiens Digital: From Digital Immigrants and Digital Natives to Digital Wisdom. Hämtad från: http://www.innovateonline.info/index.php?view=article&id=705