The Net in Higher Education: Wikipedia och experternas död

För en tid sen kom jag att tala med en nära bekant om Wikipedia och jag berättade att jag hade skrivit några rader i en artikel där jag tyckte att jag hade lite att bidra. Min bekant blev alldeles förfärad över denna upplysning och utbrast: "Har du skrivit i Wikipedia, då kan ju vem som helst skriva där!" Jag fattade strax att den underförstådda meningen var att om en sådan som jag kunde skriva där då kan det inte vara mycket att lita på.

Detta lilla exempel är belysande av främst två skäl a) min bekant väntar sig att det som står i ett uppslagsverk är skrivet och kontrollerat av verkligt kunnigt folk, experter inom ett område och b) vederbörande känner osäkerhet inför det faktum att det som står där kan ändras eller tas bort. Vad skall man då lita på?

Jag låter min anekdot inleda några funderingar kring ett blogginlägg med titeln Wikipedia And The Death Of The Expert där författaren inleder med att säga att nu är det på tiden att folk slutar gnälla på Wikipedia och istället försöker förstå vad den innebär. Wikipedia gör att vi konfronteras med idén om lärande människor som aktiva (doers) som lär av varandra och inte enbart är mottagare (recipients) av kunskap.

by jaaron

Författaren till inlägget påpekar att det nu har gått mer än fem år sedan man i en uppmärksammad studie visade att det var väldig lite skillnad mellan Wikipedia och Encyclopedia Britannica när det gällde korrekta uppgifter (few differences in accuracy). Idag har Wikipedia blivit alltmer accepterad och många bibliotekarier framhåller att "Wikipedia is an excellent tool for leading you to more information. It is a step along the way, and it is extremely valuable."

Nu kan man fråga sig hur det kommer sig att inte Wikipedia har blivit ett gigantiskt klotterplank. I ett avsnitt med titeln "Wikipedias Rough Riders" beskrivs åtskilliga av de verktyg som används för att förhindra vandalism men framförallt finns också nära två tusen administratörer med makt att skydda, radera, flytta och återställa sidor samt att blockera olämpligt innehåll. Det finns alltså en rigorös kontroll som verkar i bakgrunden.

Wikipedia har tre stora fördelar jämfört med sina tryckta föregångare:

1. Wikipedia offers far richer, more comprehensive citations to source materials and bibliographies on- and offline, thereby providing a far better entry point for serious study;

2. It is instantly responsive to new developments;

3. Most significantly, users can "look under the hood" of Wikipedia in order to investigate the controversial or doubtful aspects of any given subject.

Man tittar "under huven" med historikknappen. Om man klickar på den, har man tillgång till allt som skrivits i det aktuella ämnet och detta är en intressant tillgång jämför med tryckta källor. Som ett exempl beskrivs hur en artikel om villiga deltagare i Hitlers exekutionspatruller, man kan förmoda att det är ett kontroversiellt ämne, har reviderats mer än 600 gånger sedan den först publicerades år 2004. Just detta att Wikipedia kan visa upp hela den argumentationsprocess som föregår den senaste versionen är något som är mycket värdefullt.

För att vi rätt skallförstå Wikipedias roll går författaren till inlägget tillbaka till vad McLuhan skrev någon gång på 60-talet då han beskrev vad övergången från muntlig kommunikation till skrift innebar. Skriften blev enligt McLuhan "The place where an idea could be owned by a single person." Skriften skulle alltså vara det som givit upphov till vår föreställning om individen, en författare, som upphovsman och ägare till specifika idéer. McLuhan själv byggde på många olika källor för utveckling av idéer och hans metoder liknas här vid ett helikopterperspektiv där det inte var möjligt att ha en enda "point of view" utan många. Detta innebär ett avståndstagande från "authorship" till förmån för ett "hive mind" vilket passar bra in på Wikipedia som bygger på "crowd-sourced resources".

Alla är dock inte lika övertygade om Wikipedias förträfflighet. En av de starkaste kritikerna är Jaron Lanier som menar att "the hive mind is for the most part stupid and boring" och så sent som år 2010 säger samme man i en intervju:

On one level, the Internet has become anti-intellectual because Web 2.0 collectivism has killed the individual voice. It is increasingly disheartening to write about any topic in depth these days, because people will only read what the first link from a search engine directs them to, and that will typically be the collective expression of the Wikipedia.

Kritiken mot Laniers inställning är att han inte tar i beaktande att en text i ett traditionellt tryckt medium liksom är inlåst i en auktoritativ publikation där att man inte vet något om hur den kommit till. Som nämnts ovan kan hela tillkomstprocessen följas i Wikipedia.

Vi är uppfostrade att tro på auktoritativa källor och detta med att sanningen liksom "rör sig" känns nog lite otryggt. Det kan vara så, hävdas i inlägget, att de som vrider sina händer i fasa över Wikipedia är de som känner sig tryggast när sanningen är enkel och okomplicerad (så som den framstår i traditionellt autkoritativa verk). Wikipedia å andra sidan tvingar oss att inse att kunskap produceras och konstrueras genom argument snarare än genom någon sorts "divine" inspiration.

Nu är det inte alls så att expertkunskap är onödig; det är snarare så att vi får ett allt större behov av kunniga personer som kan leda diskussioner och visa på nya sätt att förstå när informationen blir allt mer svår att överblicka men de skall inte vara domare som bestämmer vilkas uppfattningar som skall räknas mest.

Resultatet av mångas diskussioner och synpunkter representerar inte enbart ett nytt sätt att förpacka kunskap såsom i Wikipedia utan det representerar framförallt en ny bild av kunskapens natur.