Inlägg
Det antas ofta att lärare i högre utbildning är "digitala immigranter" och detta kan kanske stämma om man tror att det har med ålder att göra men absolut inte om man ser till det teknologiska kunnandet.
En australiskt studie från 2008 visade att 90% av lärarna i högre utbildning ansåg Internet mycket viktigt för deras arbete. En intressant aspekt av detta var att de då inte endast avsåg forskning utan också för att förbättra undervisningen och lärandemöjligheterna för studenterna.
Över en tredjedel av de svarande ansåg att de hade tillräckliga kunskaper i IKT för att förändra sin undervisning. Emellertid verkar det vara en viss skillnad mellan lärare på den europeiska kontinenten och anglo-saxiska länder.
Förmåga att utnyttja biblioteksdatabaser tillhör grundkunskaperna för akademiska forskare; de flesta använder också ordbehandlare och presentationsprogram m.m.
I viss grad utnyttjas bloggar, wikis och andra Web 2.0-verktyg för att sprida forskningsresultat och för kommunikation med andra forskare.
Översikter som gjorts om Web 2.0 (t.ex. Downes 2005 och Alexander 2007) beskriver öppna, deltagarstryrda och icke-hierarkiska undervisningsmetoder. Sociala media som bloggar och wikis kommer att kräva en förändring mot gemensam produktion av det material som används, för detta finns en speciell term på engelska "produsage". För lärare innebär detta mer att undervisningen mer kommer att handla om stödja samarbete och gemenskaper på nätet; mer engagemang, mentorskap, kreativitet och utvecklande av kritiska förmågor.
Siemens föreslår den här listan av nya roller:
amplifying
curating
way-finding and socially driven sensemaking
aggregating
filtering
modelling
persistent presence
Emellertid är det så att idag är det endast en entusiastisk minoriet med intresse för nya media för lärande som experimenterar och utforskar användningen av nya medier.
Även om det är osannolikt att Web 2.0 kommer att tränga undan eller minska behovet av undervisning är det klart att om man skall använda Web 2.0-verktyg så kommer det att krävas mer fokus på lärandeprocesser som aktivt samlärande (co-learning experiences).
Alltså, trots att vi har en utvecklad infrastruktur inom OECD-länderna så är användningen av sociala media mest på experimentstadiet inom den högre utbildningen. Lärarnas tilltro till och erfarenhet av sociala media är det som alltjämt utgör hinder för en framgångsrik implementering.
En OECD-rapport identifierar framförallt tre skäl som hindrar utvecklingen:
det finns inga bra incitament för lärarna att använda teknologin
lärarprofessionen bygger framför allt på beprövad praktik och inte på forskning
akademiska lärare saknar vision och erfarenhet av vad man skulle kunna åstadkomma med hjälp av teknologin.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar