En tweet från någon (råkade dessvärre förlora vem det var) skickade mig till det här intressanta inlägget där man diskuterar begreppet "disruptive". Jag skall här inte refera inlägget (den intresserade kan läsa själv) men det som intresserade mig var att inlägget argumenterar emot att "online education is a disruptive innovation" vilket hävdas av bla. Anderson m.fl.
I inlägget hävdas att teknologin inte i grunden förändrar distansundervisningen eller det nätbaserade lärandet som jag föredrar att säga. Nätet tillåter att utbildning att levereras i stort sett som den alltid har sett ut - föreläsningar, texter, skrivuppgifter och prov och detta är knappast vad man menar med "disruptive". Istället länkar man till några kurser som man menar är bra exempel på "disruptive" i betydelsen att de är något annat än vanlig undervisning.
Via de här länkarna hamnade jag slutligen på en sajt som jag inte tidigare kände till (man lär så länge man twittrar) med titeln Learning without frontiers där det finns intressanta föreläsningar. Jag ägnade ca en halv timme att höra en sammanställning av korta inlägg (vilket gjorde det mer intressant faktiskt) och jag gjorde samtidigt några korta noteringar under tiden jag lyssnade.
En person påtalade att dagens unga aldrig har levt i en värld utan teknologin (som vi gamla har gjort). Det är därför ingen idé att fundera över om den är bra eller dålig; det är något som finns helt enkelt.
En annan person talade om att äldre personer har växt upp i en tillvaro där man kämpar för nödvändigheter (necessities) medan de uppväxande idag lever i en värld av önskningar (desires) och detta leder i många fall till att man förväntar sig ögonblicklig framgång (to be famous over night).
Ett annat tema vara att allt fler skapar innehåll på riktigt och inte bara för skoluppgiften som bara läraren kan ha intresse av och att innehåll kan spridas så att det inte bara finns på den egna skolan. Skillnaden mellan skapare och konsumenter håller på att upphöra.
Riktigt intressant var det när en talare pratade om att vi tycker att allt skall vara kortare och kortare. Han tog exemplet med att läsa böcker och till att läsa inlägg på Twitter som extremer. Vi äldre förfasar oss kanske över att läsförmågan minskar och att de uppväxande inte förmår engagera sig i en bok. Mot detta framhöll talaren att det faktiskt inte är så utan i själva verket är de som engagerar sig i onlinespel oerhört uthålliga och engagerade. Likaså ger de som år efter år följer en blogg uttryck för stor uthållighet. Slutsatsen blir att "we don't realise that there is a lot of patience out there" och att de flesta gör detta helt frivilligt på sin lediga tid. Tänkvärt faktiskt!
Här sades ytterligare en rad intressanta saker men man kan ju lyssna själv.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar