Uppochnedvända världen eller the flipped classroom

Min twitterspanare LeKarlsson riktade min uppmärksamhet mot något som kallas the flipped classroom. Jag tolkar det som att här finns en idé om att göra något  på ett annorlunda sätta än vad man brukar, att vända på något.

Det blogginlägg jag dirigerades till har den övergripande titeln User Generated Education och jag fascinerades genast av några idéer som jag tycker stämmer överens med vad jag själv brukar hävda eller i varje fall tänka. Jag ser också en väldigt tydlig samhörighet med mitt inlägg om nätet och IRL, kanske är det därför som blev intresserad.

Nu kan jag inte så mycket om detta utan mitt inlägg blir mer ett försök att se vad jag faktiskt begriper (!). I den inbäddade preseentationen här fäster jag mig speciellt vid de två sätten att lära som presenteras transmission och assimilation (fast jag är osäker om ifall assimilation är det bästa ordet).

Inverting the classroom, improving student learning

View more presentations from Robert Talbert

I vilket fall hävdas att studerande på olika nivå har störst tillgång till lärare då den kognitiva belastningen är som minst medan tillgången är som minst när belastningen är som störst. Alltså, läraren finns ständigt närvarande när information överförs i t.ex. föreläsning men när studenten har lämnat föreläsningssalen och sitter ensam eller tillsammans med kamrater och studerar då finns ingen lärare tillgänglig men det är då läraren borde funnits till hands. Det är därför som man skall "flippa" undervisningen.

Med dagens teknik finns alla möjligheter att just överföra information på annat sätt än att ha en person som står och pratar i realtid. Vi kan spela in föresläsningen, vi kan hitta resurser på nätet m.m. Den omvälvande idén är alltså, precis som jag brukar hävda att det som kan göras på nätet eller medieras teknologiskt, behöver vi inte ta upp lärares dyrbara tid med. I artikeln beskriver man att föreläsningarna blir det som är hemarbete medan arbetet med uppgifterna, det som traditionellt brukar vara hemarbete, istället görs i skolan eller i lärosalen där läraren finns och kan hjälpa till när den kognitiva belastningen är som störst, alltså då när man skall försöka begripa sig på lärostoffet.

I The Flipped Classroom Model finns också en intressant växling mellan gemensamt och individuellt arbete som tilltalar mig starkt. I en cirkel bestående av fyra kvadranter med benämningarna "Activity", "What", "So What" och "Now What" beskrivs hur de lärande startar med att göra gemensamma erfarenheter tillsammans med "hands-on" aktiviteter. Efter detta vidtar en fas (What) av individuell utforskning av det som skall läras med hjälp av olika webbresurser. I den tredje fasen försöker den lärande reflektera skapa sig en mening genom att skriva t.ex. en blogg (so what-fasen), aktiviteten är alltjämt individuell; kanske är det rentav detta jag själv håller på med just nu! Den fjärde fasen (now what) är den där den lärande tillämpar vad som har blivit meningsfullt. Här är det återigen inför en grupp och nu handlar det inte enbart om att återupprepa något man lärt på en föreläsning; nu är det min egen produkt jag presenterar och diskuterar med andra.

Jag tycker att detta generellt kan ses som en modell för lärande; det är inte begränsat vare sig till skolklassen eller universitetet. själv har jag alltid trott på växlingen mellan det gemensamma och det individuella, kanske med mer tyngdpunkt på den individuella fasen än vad som är pedagogiskt opportunt.

Men att göra erfarenheter tillsammans med andra som man sedan vidare utforskar individuellt genom att ta del av olika resurser (videor, bilder, bloggar, tweets, böcker, artiklar m.m.) och sedan omsätta detta i någon form av produkt eller handling som i slutändan kan läsas, diskuteras eller bedömas av andra ser jag som ett väldigt logiskt sätt att lära.

Om man nu tänker på vår formella undervisning på olika nivåer skulle man nog kunna tillämpa det här sättet. Det skulle också bli ett exempel på det jag ofta hävdar, nämligen att vi skall identifiera när vi bäst använder tekniken och när vi faktiskt måste träffas. Egentligen är ju the flipped classroom ett alldeles strålande exempel på detta!


This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License