Inlägg
The worst thing about educational technology is educational technology och detta lockade förstås till läsning.
Författaren Nick Peachey ifrågasätter värdet av dyrbar teknologi i klassrummen; som ett utmärkande exempel tar han interaktiva skrivtavlor (IWB). Han menar att i många fall samlar de damm i klassrummen och att de har köpts av administratörer som vill att skolan skall se modern och välutrustad ut. Efter installationen tänker man sig att lärarna sköter själva användningen. Men det är ju inte alls säkert att det blir någon speciellt framstående pedagogik av detta. Kanske vore det lika effektivt att använda datorn och en projektor i många fall.
Peacheys förslag istället att skolorna investerar i snabb, säker och stabil internetanslutning istället och låter elever och studenter använda sina egna datorer och mobiler. Detta tvingar dem både att själv ta ansvar för att skydda sig mot virus och att utveckla sin skicklighet att använda utrustningen i ett skolsammanhang, kanske ett bra exempel på digital literacy som ju alla bör ha nuförtiden. Artiklen får en hel rad av intressanta kommentarer som alla i huvudsak håller med om grundtankarna.
Och vilka är då grundtankarna, tänker jag?
Själv har jag aldrig upplevt någon direkt fascination för dyr och mycket speciell teknologi. Istället, och det är väl ingen hemlighet för den som har läst något av det jag skrivit i min blogg, är jag mycket fascinerad av det som är öppet, öppna standarder som inte låser in mig i något som hindrar andra att interagera med mig. För mig är webben själv det ultimata. Här kan man både kommunicera och arbeta utan att vara beroende av stort mer än en webbläsare. Jag är helt övertygad om att webbläsaren är det verktyg som jag använder mest. Inte kräver den någon avancerad dator heller och jag tror faktiskt att Googles satsning på en dator som bara är en webbläsare utan möjlighet att spara ner representerar en spännande utveckling. Jag märker att jag själv sparar allt mindre på datorn och mer i gemensamma servrar eller i "molnet".
Nu har jag ingen erfarenhet av att använda IWB men jag tror faktiskt, nej jag är övertygad om, att jag har mer utbyte av att de jag till äventyrs undervisar har tillgång till nätet snarare än att jag skall förevisa något med en IWB.
Kan det också vara så att en IWB uppmuntrar till mer av den traditionella typen av undervisning där läraren förvisar och förmedlar?
Nu är jag inte i princip emot undervisning i den traditionella meningen, då jag tror att den är nödvändig, men det blir förstås mindre lyckat om det nya verktyget blir något som i huvudsak medför mer läraraktivitet på beskostnad av de studerandes aktivitet.
Jag vet att Skolverket har kommit ut med en rapport ganska nyligen om interaktiva skrivtavlor. Kanske bäst att kolla den först innan man vädrar för många ogrundade uppfattningar.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported Licens.
På tal om det där med internetuppkoppling och egna datorer så har jag själv nästan alltid med mig laptop till en föreläsning. Huvudanledningen är att jag antecknar mycket bättre på tangentbord än för hand men det har ju även bieffekten att jag snabbt och lätt kan kolla upp saker i tex Wikipedia medan jag lyssnar.
SvaraRaderaI detta sammanhang funderar jag på attityden till detta. Jag minns att en bekant, som undervisar på universitetet, berättade för några år sedan att han brukade be studenterna stänga sina laptops för han ville att de skulle lyssna på honom i stället. Själv fick jag häromdagen, helt instinktivt, rakt motsatt tanke. Jag var på en föreläsning där ingen (inte ens jag denna gång) hade dator med sig. Jag kom på mig själv med att tänka "Är de inte intresserade? Varför har de inte någon dator med sig?". Vet inte hur attityden bland föreläsare i allmänhet är till datorer men jag antar att de flesta är vana numera?
Intressant fråga faktiskt. Jag kommer ihåg när jag själv första gången föreläste för ett gäng där alla hade laptops framför sig och jag tänkte ungefär så här: Tänk om de inte lyssnar utan gör något annat? Men som du säger har vi vant oss och min senaste kommentar i en församling där endast någon enstaka hade en laptop var: "Har ni ingen dator? Då måste jag ju vara intressant hela tiden!" Sagt lite på skämt förstås för att utmana den föreställning om att man inte både kan lyssna och göra något ytterligare samtidigt. Men jag håller med om din fundering att det också kan vara ett tecken på intresse att man faktiskt har framme sin laptop och kollar vissa saker. Sen har vi ju också möjligheten att meta kommentera föreläsaren via Twitter eller något annat medium. Det är lite intressant.
SvaraRadera