Vi deltar i den autentiska diskussionen utanför klassrummet!

Själv upptäckte jag Twitter så sent som för något år sedan och har sedan dess alltmer insett poängerna med att ha en "armé av spanare därute" som jag brukar säga. Att själv upptäcka att något är användbart är emellertid en helt annan sak än att övertyga andra om detta.

Nu behöver man ju inte alls försöka frälsa andra men om man arbetar med undervisning av något slag och är övertygad om att det kan vara värdefullt att utsträcka samtalet om undervisningens innehåll utanför klassrummets (eller numera också lärplattformens) begränsningar, kan Twitter vara ett sätt att få de studerande att "join the conversation" som det stod i en artikel av David Parry, vilken en av mina twitterspanare hittat åt mig. Jag skall nedan relatera lite av det instruktiva inlägg som Parry gjort.

  by  POPOEVER 

Parry menar att den diskssion man för om ett ämne i en undervisningssituation bara är en del av ett mycket större samtal inom området och därför vill han uppmuntra sina studerande att ta del av detta större samtal. För Parry är inte Twitter ett självändamål utan han menar att den grundläggande frågan är hur man på bästa sätt kan ta del av det kunskapssamtal som pågår utanför föreläsnings- och seminarierummen.

För detta syfte menar Parry att Twitter fungerar bra därför att man kan likna det som där sker vid ett gigantiskt cocktailparty där det pågår många olika konversationer på en gång. Utmaningen för den som är ovan är förstås att skilja ut det värdefulla från allt "brus" som förekommer. Parry liknar sökandet efter det värdefulla vid att ställa in en analog radio eller tv på rätt station; vi kanske alla någon gång har varit med om att vrida tv-antennen lite i olika vinklar för att få den perfekta bilden. Bildligt går det till på detta sätt att lära sig skilja ut det väsentliga från det oväsentliga på Twitter, menar Parry. För att inte denna uppgift skall bli övermäktig för nybörjaren använder sig han sig av en strategi, en sorts studiegång, för att lära andra att använda Twitter.

För det första måste de studerande skapa ett konto. Därefter börjar de med att "följa" vad som sker på hans konto, den övriga studerandegruppens konto och ytterligare tio andra som de inte känner. Det är inte helt lätt att hitta personer att följa men ett sätt är att börja följa personer som har med kursmaterialet att göra eller att följa sådana personer som de vet är kunniga inom fältet.

I andra steget får de studerande sin första uppgift att skicka minst tio olika "tweets" tills de träffas nästa gång.

För det tredje förklarar Parry för de studerande att information på Twitter organiseras a) genom hashtags d.v.s. en unik rad av tecken som inleds med tecknet # och b) genom att man ofta länkar till ytterligare information.

I fjärde steget är uppgiften är att skicka minst femton tweets där minst fem skall innehålla länkar och där minst fem skall ha relevanta hashtaggar.

Om man enbart håller diskussionen inom klassrummet eller lärplattformen, kommer den med största sannolikhet enbart att vara något man "gör för kursen" och den kommer troligen att helt dö ut när kursen avslutas.

Genom att introducera de studerande för en större diskussion än den som kan åstadkommas i klassrum eller föreläsningssal skapas också möjligheter för en fortsatt diskussion efter det att terminen eller kursen är slut. Detta att medverka till att den enskilde studenten blir autentiskt engagerad i en diskussion som kan fortgå under obegränsad tid måste vara en av utbildningens allra viktigaste uppgifter.

Originalartikelns titel: Using Twitter—But Not in the Classroom: Twitter as a Tool to Expand Classroom Conversation


This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License