Att beskriva en MOOC

I en serie inlägg med titeln The Mooc Quality Project ger en rad experter sin syn på företeelsen MOOC. Nedanstående inlägg är ett destillat av inlägget Week 2: The Quality of Massive Open Online Courses av Stephen Downes.

Akronymen MOOC står som bekant för massive open online course och man kan fundera över varje bokstav i detta uttryck i tur och ordning.

  by  AJC1 

Massive
Massive leder naturligt tankarna till att det är många deltagare men detta räcker inte som svar utan massive har snarare innebörden att det skall vara möjligt för många deltagare att delta. Det handlar om att undanröja "flaskhalsar". En sådan uppstår om många måste ha tillgång till en specifik resurs och dessutom samtidigt. Detta hade jag nog inte tänkt på innan. Vi förförs lätt av att massive betyder många och enbart detta.

För att det inte skall uppstå flaskhalsar måste kursen organiseras så att de många deltagarna inte är beroende av tillgång till vare sig läraren eller andra resurser samtidigt. Den måste alltså vara flexibel vad gäller tid och resurser i vid mening.

Deltagarna i en MOOC är autonoma. Detta innebär att var och en deltar tillsammans med andra men utifrån sina egna intressen och behov. Alla deltar inte i en MOOC av samma skäl. Flera forskare betecknar deltagandet som cooperation snarare än collaboration där det senare innebär att man är mer fokuserad kring en gemensam uppgift.

En MOOC beskrivs oftast som ett system eller nätverk som anpassar sig efter individernas bidrag. Den kan alltså inte vara beroende av ett fåtal individer som alla följer

Open
Öppenhet kan ses ur en rad olika aspekter. Öppen för vem som helst  är en sådan. Det mest omtalade i det här sammanhanget är kanske attt kurserna inte kostar något för deltagaren; detta är kanske inte så sensationellt för oss svenskar som vant oss vid att högre utbildning är gratis. Men att  man har tillgång till något gratis betyder inte att det är öppet i alla avseenden. Förespråkarna för öppenhet skiljer här på fri som t.ex i betydelsen att tala fritt och på fri med innebörd att man inte behöver betala.  Öppen innebär också att de resurser som används är fria i det avseendet att de får användas utan restriktioner och att de kan bearbetas eller omarbetas av en användare. En fri resurs kan läsas, prövas, konsumeras utan konstnad eller skyldighet; en kurs där man måste använda ett visst material som kanske också måste inhandlas är inte öppen i den här betydelsen. Öppen innebär alltså att det inte får finnas hinder vare sig i tillträde eller resurser. Detta innebär också att det inte är någon skarp skiljelinje mellan de som går kursen och de som är "utanför"; man kan således röra sig in och ur kursen.

Online
Att en kurs finns online innebär att den ges på ett sådant sätt att den är tillgänglig för alla. Det är alltså inte nätet i sig som är det viktiga utan att den är öppet tillgänglig för vem som helst. Det kan visserligen krävas att man registrerar sig men i så fall skall registreringen vara  tillgänglig för alla som är intresserade av att delta.

Course
En intressant aspekt i det här sammanhanget är varför man överhuvudtaget skall beskriva en MOOC som en kurs. Downes (referens nedan) menar att det är viktigt att ha en startpunkt och en ändpunkt eftersom man då känner att det trots allt är ett begränsat åtagande.

En kurs hålls också samman av ett tema där innehållet behandlas i en viss ordning. Downes använder bilden av att "röra om i en viss gryta". Det handlar alltså inte om att planlöst surfa omkring på nätet.

Nu kan man kanske tänka sig att detta kan gälla för olika sorters nätkurser men en MOOC som drivs av en institution - ibland kallad wrapped MOOC – kan ha svårt att svara mot flera av de krav som nämnts ovan.

Sammanfattningsvis kan en MOOC beskrivas med nyckelorden: autonomy, diversity, openness, interactivity. För sitt minnes skull kan man möjligen skapa en ny boktavskombination av dessa nyckelord ADOI.

Delta i MOOC

Alla har vi nog våra bestämda och invanda uppfattningar om kurser och att vi  "går" en kurs någonstans för att undervisas och förhoppningsvis lära oss ettt visst innehåll. I Downes' version handlar undervisning om att modellera, demonstrera, praktisera och reflektera och att lära sig något har stora likheter med att bli en kompetent språkanvändare. Att vara en kompetent språkanvändare är inte en fråga om att enbart veta en mängd fakta utan för att lära sig ett språk måste man använda det. Man måste vara immersed i en språkgemenskap. Man lär som en konsekvens av interaktion med andra språkanvändare och förmågan eller kunskapen är vad man kan kalla emergent, alltså något som växer fram och som inte nödvändigtvis är bestämt från början. I en MOOC talar man alltså inte om för folk vad de skall lära eller hur de skall göra detta.

Utvärdera 

När man skall utvädera en MOOC, måste man utgå från vilket syfte man har. Några olika syften kan vara: att någon skall lära sig något,  att man vill utforska hur lärande kan gå till, att tjäna pengar. Ett annat kriterium kan vara huruvida den resulterar i framgångsrika nätverk där framgång naturligtvis måste ges en empirisk definition. Klart är emellertid att det inte är självklart att ”genomströmning” är ett tillräckligt kriterium.

Referens: http://mooc.efquel.org/week-2-the-quality-of-massive-open-online-courses-by-stephen-downes/

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 2.5 Sverige Licens.