Inlägg
Detta är intressant i sig men personligen fann jag Conoles kriterier användbara även när man designar kurser generellt, alltså även om man inte ger dem beteckningen MOOC. Jag skall lyfta fram Conoles designkriterier och fundera lite kring dessa.
Open
I vilken grad är min kurs öppen och vad menar jag egentligen med öppen. Vanliga universitetskurser är inte öppna i den meningen att dee är öppna för vem som helst utan man måste uppfylla vissa krav för att få gå en universitetskurs. Om man sedan tittar på det material man använder i kursen, kan detta bestå av kommersiell litteratur som man antingen köper eller lånar på universitetsbiblioteken. Men en kurs skulle också kunna byggas kring öppna eller fria resurser som man kan hämta på nätet. Graden av öppenhet är alltså något som kan karakterisera en kurs.
Massive
En vanlig universitetskurs kan knappast betecknas som "massive" då den bara kan ha ett begänsat antal deltagare som är antagna till kursen. Detta hänger förstås samman med de ersättningar som lärosätet får för sin insats i relation till studenternas avklarade poäng.
Use of multimedia
Vilka informationsteknologiska hjälpmedel används i kursen. I en vanlig akademisk kurs - om den inte handlar om något specifkt område som kräver en viss programvara - brukar inte utmärkas av särskilt exklusiv medieanändning. Vanligast är sannolikt att man använder lärosätets lärplattform och inte så mycket annat. Det finns naturligtvis en poäng i att man inte kränglar till det med alltför mycket teknik om den inte behövs. Det finns alltså ingen inneboende fördel i att använda teknik för dess egen skull.
Degree of communication
Hur kommunicerar man i kursen och med vilka kommunicerar man? Skall deltagarna kommunicera med varandra genom egna bidrag eller handlar det om envägskommunikation med kursledningen enbart? Man kan också tänka sig att kommunikation sker utanför kursen genom att deltagarna skriver reflekterande bloggar som andra kan reagera på.
Degree of collaboration
I vilken grad samverkar deltagarna i en kurs med varandra och eventuellt även utanför kursen? I detta fall handlar det i hög grad om hur uppgifterna är konstruerade. Är de avsedda att lösas individuellt eller inbjuder de - eller rentav kräver - de insatser från flera samverkande individer? Här kan man också skilja mellan samverkan och samarbete, menar jag. Samverkan drivs i första hand av att man drar nytta av andras efarenheter för att man har egna intressen medan samarbete mer styrs av att man har en gemensam uppgift att lösa och där allas bidrag är nödvändigt.
Learning pathway
Måste deltagarna uppfylla vissa på förhand uppställda mål eller är det möjligt att fullfölja egna intressen och ta tillvara s.k. framväxande insikter? Uppmuntras deltagarna att följa eller rentav skapa sig personliga insikter under kursen, sådant som inte från början var forumlerat som lärandemål eller kanske inte ens fanns i kursplanen!
Quality assurance
Hur vet vi att de lär sig något om de får lära sig vad som helst? Hur skall vi kontrollera (om vi ska kontrollera) vad de kan? På vilka sätt kan kursdeltagaren demonstrera de insikter som gjorts i kursen.
Amount of reflection
Hur kan vi inbjuda deltagarna att kontiunerligt reflektera under kursens gång? Här kan en personlig blogg vara ett sätt att samla sina tankar (och utveckla desamma). Andra sätt kan vara att dela med sig av sina tankar såväl inom kursens forum som ut på nätet genom Twitter, Facebook, Google+ etc, alltså vad man vanligen kallar "sociala medier".
Certification
I en universitetskurs är detta ingen att fundera över eftersom genomgången godkänd kurs ger högskolepoäng. När det gäller det faktiska kunnande kan det naturligtvis vara så att den som gått en kurs av intresse och lärt sig nya saker möjligen kan minst lika mycket eller mer än den som har fullgjort sina uppgifter och därmed fått poäng oavsett intressse. I det senare fallet kan det emellertid vara svårt att få erkännande för sina kunskaper.
Formal learning
Här skulle man kunna öppna för en rad olika möjligheter. En kurs där man läser enligt kursplanen och litteraturlistan och gör de uppgifter som man brukar göra i kursen kan med största sannolikhet betecknas som formell när det gäller den didaktiska utformningen. Deltagarna måste i huvudsak anpassa sitt lärande till kursens didaktiska upplägg. Man kan dock tänka sig andra sätt att agera i kursen, vilka då sannolikt är beroende i olika grad av de kriterier som nämnts ovan.
Autonomy
I vilken grad är deltagarna självständiga? Är det läraren som hela tiden talar om vad som skall göras eller kan de ta egna initiativ vad gäller resurser, agerande eller samverkan? Är det beroende av lärarens undervisning/lektioner eller kan de söka sig fram på egna vägar?
Diversity
Vilka kan gå kursen? Är den avsett för en avgränsad grupp eller kan var och en intresserad delta?
Ovanstående kriterier menar Conole är mer användbara än att bara dela in kurser i cMOOCs och xMOOCs. I det här inlägget ha jag funderat lite vidare och tänkt utirån traditionella universitetskurser. Jag menar då att man med hjälp av dessa kriterier kan få syn på ett och annat som kan vara värdefullt även för design av traditionella kurser inom den högre utbildningen.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 2.5 Sverige Licens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar