onsdagen den 22:e februari 2012

Att skapa goda relationer i nätbaserad undervisning


En artikel med titeln Rapport in Distance Education av Elizabeth Murphy and María A. Rodríguez-Manzanares i tidskriften IRRODL undersöker begreppet rapport i relation till distansundervisning eller nätbaserat lärande som jag kanske själv skulle säga. Rapport definieras som ”harmonious interactions between teachers and students or a relationship with mutual understanding and satisfactory communication.” Det är vidare ett ömsesidigt fenomen som karakteriseras av ömsesidigt tillmötesgående, respekt, öppenhet, uppmärksamhet och förståelse.
Det säger sig nästan självt att detta är något som spelar roll i undervisning. Emellertid, säger författarna, har detta begrepp främst undersökts i relation till undervisning på plats, f-2-f, campusundervisning, klassrumsundervisning eller vad man väljer att kalla den typ av undervisning dä lärare och elever möts i det fysiska rummet.

Vilken roll spelar ”rapport” i distansundervisning? Är det ens möjligt att skapa denna relation i distansundervisning?

I den empiriska undersökning de rapporterar ställer man tre frågor till 42 lärare i distanutbildning (DE):

1. Is building rapport important in DE?
2. What are the challenges related to promoting rapport in DE?
3. In what ways do you build rapport between yourself and students in DE?


Forskarna kommer fram till att det är viktigt att etablera god relation (rapport) speciellt i distansundervisning eftersom man saknar det vanliga sätten att skapa kontakt med människor; annars är det som att undervisa en hög datorer ( a bunch of little computers).

Det erbjuder dock ett antal utmaningar att skapa denna relation på nätet därför att deltagarna är så vitt spridda och dessutom arbetar under så olika förhållanden. En del av de tillfrågade säger också att det inte ser någon direkt anledning att skapa någon social relation med deltagarna.

Man måste också inse att en distansstudent är där av fri vilja och i många fall inte vill ha någon social interaktion med andra. Det finns en föreställning om detta från förr i tiden då man skickade brev och fick feedback på sina uppgifter och så var man nöjd med detta.

Forskarna finner en rad indikatorer som stöd för sina olika huvudkategorier. Desa är inte möjliga att återge här men några känns väldigt bekanta och relevanta. Tone of interactions känner jag igen mig i för här handlar det om vara vänlig, humoristisk, respektfull och hederlig. Likaså identifierar de en kategori som handlar om att vara social d.v.s. all kommunikation behöver inte ha ett akademiskt innehåll. Att vara tillgänglig och att svara snabbt är också viktiga indikatorer.

In sin diskussion säger författarna att rapport egentligen är ett dyadic (ömsesidigt) fenomen men att man i den här studien egentligen enbart har fokuserat på vad lärarna säger.

Det resultat man möjligen kan lägga på minnet är det sex huvudkategorierna som identifierades: Recognizing the person/individual; Supporting and monitoring; Availability, accessibility, and responsiveness; Non text-based interactions; Tone of interactions; Non-academic conversation/interactions.

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar