Strömmande media

Jag har tagit mig an området strömmande media i undervisning inom högre utbildning och måste få "hål på" området på något sätt. Jag har börjat söka artiklar för att se vad det är som beskrivs. De första artiklarna jag fann var av lite äldre datum och jag kände igen en hel del från mina egna erfarenheter. Jag skall återvända något till artiklarna nedan men jag vill först ta lite avstamp i egna erfarenheter.

  by  klessblog 

I olika sammanhang har jag beskrivit hur jag fick lära mig att undervisa nätbaserat eller på distans som vi nog oftare sa, den hårda vägen d.v.s. att ställas inför det faktum att man måste sända information på distans även om man inte riktigt vet hur det skall gå till.

På min dåvarande arbetsplats hade vi möjlighet att spela in med hjälp av en kamera som var fast monterad i rummet. Detta innebar att man fick stå stilla vid sitt bord så att man inte försvann ur bild. Men eftersom man också stod och tittade på sin egen dataskärm där man hade en presentation var detta i allmänhet inte något större problem. Vi skall återvända till föreläsarens villkor nedan. De föreläsningar som spelades in kodades in till streamingformat (Real) och kunde därefter ses av kursdeltagarna från deras webbläsare med hjälp av insticksprogram för den aktuella filtypen.

Vi försökte också spela in med hjälp av vårt dåvarande program för desktopkonfererns, Marratech, men de filer man sparade på blev så stora att det var i princip omöjliga att skicka över nätet. Lagringskapacitet och överföringshastighet var på den tiden (runt sekelskiftet 2000) ett reellt problem.

En ytterligare variant var att använda en särskild programvara från Microsoft (Producer) där man kunde länka samman en Powerpointpresentation med en ljud och/eller videofil så att tittaren fick ett "talking head" tillsammans med presentationen. Detta fungerade väldigt bra som jag minns det idag men man var hänvisad just till detta format som krävde en viss webbläsare.

Långt senare (2012) har vi fått många fler möjligheter att streama innehåll på egen hand; observera att jag här talar om enkel teknologi som man i prinicp kan handskas med på egen hand. Den bygger enkel teknologi med webbkamera och headset eller helt enkelt att man "talar till sin dator" som ofta har både kamera och mikrofon av godtagbar kvalitet.

Flera lärplattformar är utrustade så att man kan ladda upp video och ljud. Min erfarenhet är emellertid att det allra snabbaste och enklaste sättet att lägga video på nätet är att använda Youtube; det är bara att klicka på att "spela in" och sen på "ladda upp". Här behövs i princip ingen som helst teknisk färdighet.

Nu kan man kanske tycka att innehåll som kommer från ett känt universitet skall hålla en viss "klass" och att man skall lägga ner tid på att skapa en produktion med hög kvalitet. Jag är själv tveksam till detta. När det gäller ren informationsöverföring, som vid en föreläsning, är det inte självklart att det är värt att lägga så mycket tid i form av redigeringsarbete på denna. Visserligen kan man mena att man har ett så pass betändigt material att det med fördel kan användas vid flera tillfällen och då kanske man vill kosta på det lite mer arbete.

  by  Tertiary Education Union (NZTEU) 

Ett annat övervägande man kan behöva göra om man ändå tänker att använd materialet flera gånger är om man skall skicka föreläsningen rakt av eller om man skall förse den med någon sorts sammanhang. Själv tycker jag att det är användbart att bädda in en föreläsning tillsammans med text på en webbsida och då dela upp föreläsningen i relation till dess centrala aspekter. Man gör då en sorts "undervisningsmaterial" där man både presenterar och kommenterar det man säger. Lite liknar detta tv-nyheterna där kommentaren säger att statsministerna har påtalat något och sen får man se och höra statsministern säga detta.

Observera nu att jag i det här inlägget enbart (eller nästan enbart) har talat om sådana "produktioner" man åstadkommer själv för sin egen undervisning. Om man inte tänker pyssla med detta på egen hand, uppstår helt andra villkor eftersom man då måste ha någon som spelar in. Det blir också en fråga vilken teknik man skall använda. De frågor som upptar de flesta människors funderingar verkar dock vara av upphovsrättslig art. Jag ger mig inte in på detta område men den som läser min blogg vet säkert att jag talar för "öppna lärresurser" och därför inte är så väldigt upptagen av mina rättigheter annat än i sådana fall någon skulle vilja kapa mitt material och ta ifrån mig rätten till det.

Så var det dessa artiklar slutligen som jag tittade på som hastigast. Det var två teman som framstod tydligast; det ena handlade om överföringshastigheten, något som jag tror är mindre framträdande idag, och det andra handlade om själva föreläsaren. Det fanns ett intressant resonemang om själva typen av föreläsning. Vi kan nog lätt föreställa oss att det är lättare med en strukturerad föreläsare som står och "pratar över" information till auditoriet än en som försöker inleda någon sorts interaktion med åhörarna där både struktur och position i rummet blir problematiska.

Vi får fortsätta fundera. Jag tar gärna emot kommentarer och tips från den som har erfarenheter och värdefull information.


This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License