Visar inlägg med etikett wikipedia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett wikipedia. Visa alla inlägg

torsdag 3 januari 2013

"You'll Never Walk Alone"

Jag drog iväg lite snabbt i mitt förra inlägg då jag kände ett starkt behov att reflektera kring en artikel där någon utan minsta tvekan pläderade för fördelarna med en viss diet som har blivit mycket omtalad på senaste tiden. Kontentan av mitt resonemang under gårdagen var att när det saknas auktoritativa argument så väljer vi att tro på den sanning som vi tycker bäst om, alltså något som har likhet med en ideologisk (religiös) övertygelse eller förkärleken för ett viss fotbollslag.


 
(Den oförliknelige Elvis Presley sjunger)

Emellertid återkom tankarna på gårdagens inlägg när jag befann mig i det kreativa tillståndet mellan sömn och vakenhet nu på morgonen och det slog mig att detta ämne har jag tidigare behandlat i flera olika blogginlägg där jag snarare betonat hur vi lutar oss mot andras bedömningar, det som man också benämner "crowdsourcing" där Wikipedia är det främsta exemplet. Här har jag tidigare skrivit flera inlägg bl.a. ett med titeln Du skall inte undvika Wikipedia i klassrummet , vilken var ett svar på en annan artikel som hävdat motsatsen. Jag erinrade mig också att jag redan 2010 skrev ett inlägg där såväl "fettdoktorn" som Petraglia nämndes.

Fenomenet med andras omdömen och preferenser, det som ibland lite nedsättande benämns att "följa med strömmen" i betydelsen att man inte förmår tänka själv, är något ganska paradoxalt på nätet. Å ena sidan har vi det det frekvent använda och naiva yttrandet "enligt mig" och andra sidan har vi det ängsliga sneglandet på att "följa" för att veta vad som för tillfället är i fokus; "andra har också valt detta" möts vi ofta av när vi surfar på nätet.

Men just detta att andra också har valt eller fällt omdömen om något blir ofta det som hjälper oss att göra valen. Kollektiva omdömen eller "aggregerad trovärdighet" (aggregated trustworthyness) skrev jag också om för en tid sedan. För den som vill sälja en vara, en tjänst eller hävda en viss åsikt är de aggregerade omdömena av yttersta betydelse. Det kan vara allt från enkla "ratings" med stjärnor som vi gärna tittar på när vi skall ladda ner appar eller annat från nätet till auktoritativa uttalanden av kända personer. Detta är förstås inget nytt fenomen och reklamen har under årtionden använt sig förment förtroendeingivande personer, ofta i vita rockar, för att kränga olika sorters piller eller annat till de potentiella kunderna.

Dagens slutsats är alltså något annorlunda än den jag kom fram till igår. Även om vi tror oss vara unika och fatta våra egna beslut är det förstås så att vi "never walk alone" utan det finns alltid en rad resurser som vi väljer att stödja oss på.

Creative Commons License This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

onsdag 2 januari 2013

Vad väljer vi att tro på?

För en liten tid sen fångades min uppmärksamhet av en liten kort artikel där LCHF - en kosthållning med lite kolhydrater och mycket fett -  beskrevs som en hälsokost. Rubriken följdes inte av något frågetecken, vilket brukar vara vanligt när någon vill hävda en åsikt men ändå gardera sig något mot avvikande uppfattningar. Jag uppfattade därför att skribenten ville upplysa läsaren om något som kunde betraktas som en sanning som inte behövde ifrågasättas.

Puff apple pancake by Manne, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  Manne 

Visserligen, framhåller skribenten, finns ännu inga långtidsstudier om om effekterna av LCHF men detta verkar han (det är en han) inte betrakta som ett skäl att ifrågasätta argumentet för LCHF eftersom det istället finns gott om studier som visar att den fettsnåla dieten som generellt rekommenderas är långifrån positiv. Tvärtom, framhåller han, finns indikationer på att motsatsen d.v.s. att den fettsnåla dieten långtifrån är hälsosam och här anges namn på personer som sägs ha studerat detta. En webbplats "kostdoktorn.se" hänvisas man till dessutom.

Som ytterligare argument anges bl.a. att tillståndet ADHD förbättras samt att dieten minskar behovet av både insulin och blodtrycksmedicin. Som en slutkläm framhålls att dieten också är bra för miljön då den motverkar monokulturer och därmed minskar belastningen på jordens resurser. Dessvärre, menar skribenten, finns starka krafter, framförallt livsmedelsindustrin, som motverkar LCHF.

Men vad är sant?

Jag har åtskilliga gånger haft anledning att återkomma till problemet med att avgöra värdet på den information man hittar på nätet eller i andra informationskanaler. Mina argument har främst riktat sig mot den naiva tilltro man haft (eller rentav har) till att elever i ungdomsskolan skulle kunna "söka sin kunskap på nätet". Mitt något grovt tillyxade motargument har alltid varit att "den som inget kan hittar inget av värde" och jag brukar exemplifiera med vilka problem jag själv skulle ha om jag försökte informera mig om t.ex. kärnfysik genom att söka runt på internet.

I could have sworn I filed it away here by tpholland, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by  tpholland 

Jag har också vänt mig mot källkritik som en sorts "quick fix" eftersom källkritik endast till en liten del bygger på regler som t.ex. att man skall vara uppmärksam på vem som står bakom informationen. Detta hjälper inte särskilt långt om man inte begriper sig på den information man tar del av. I slutändan handlar det ändå om att man måste veta något innan man bedömer information, vilket då innebär att jag ser mig som ganska kapabel att både söka och bedöma information inom mitt eget kunskapsområde.

Nu när jag läser artikeln om LCHF, får jag alltså ett påtagligt bevis för att det jag alltid har hävdat stämmer, då det inte finns några som helst möjligheter för mig att avgöra sanningshalten i det som hävdas om LCHF. Är det bra eller inte att äta på det här viset?

Självklart vet jag själv inget om hur människokroppen reagerar på olika sorters näringsämnen då jag inte har kunskaper om kroppens biokemi.  De vetenskapliga förklaringarna är därför inte tillgängliga för mig. Men finns det något jag kan gå efter? Jo, jag vill minnas att det har varit ganska mycket aktivitet i pressen (understatement?) kring den s.k. "fettdoktorn" Annika Dahlqvist där epigoner och belackare bekämpade varandra intensivt. En rimlig slutsats av sådana strider är väl närmast att det verkar finnas olika uppfattningar om den förmenta sanningen.

Good Calories, Bad Calories by Earthworm, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License  by  Earthworm 

Vad har man mer att gå efter? Varje vuxen människa har förstås många års erfarenhet av att äta olika sorters mat. Somligt tycker man sig må väl av, annat känns mindre bra. Vi vet förstås också att om vi äter mycket om rör oss lite blir vi i allmänhet tjockare, vilket vi kanske grundar i någon sorts uppfattning om kalorier och förbränning. Till detta skall läggas att vi under decennier har lärt oss att fettsnål diet är bra medan fettet korkar igen våra blodkärl, men vi har säkert också en bild av att det kan vara bra att äta lite av varje s.k. varierad kost. Jag tror att det är ungefär de här argumenten och erfarenheterna som ligger i vågskålarna och att vi därför måste fatta våra beslut med hjälp av detta. Låt mig först göra en liten utvikning.

I sin bok Reality by Design hävdar forskaren Joseph Petraglia att det som vi uppfattar som sant och riktigt i någon mening är en "designad" verklighet. Detta kan ju förefalla ganska nedslående för envar som finner trygghet i en stabil tillvaro men om vi tänker lite kring detta inser vi lätt att t.o.m. naturvetenskapliga uppfattningar (kanske främst dessa?) ständigt har undergått förändringar; jorden är inte längre platt; solen är inte universums centrum o.s.v.

Möjligen är det ännu svårare med sociala förhållanden: de flesta människor som vi brukar betrakta som normala föredrar demokrati framför diktatur. Vi gör detta därför att vi tycker oss ha sett så många negativa sidor med diktaturen. Men vi kan göra det ännu svårare för oss: både socialdemokrater och moderater i Sverige räknar vi utan svårighet till demokratiska partier och vi vet att sympatierna för dessa partier med vissa svängningar är ganska jämnt fördelade över befolkningen i landet. När det gäller uppfattningar i politiken, finns inga objektiva kriterier om vad som är bäst utan vi väljer helt enkelt vad vi anser vara bäst eller med ett annat uttryck: hur vill låta oss indoktrineras. Det är detta som är verklighetsuppfattning "by design".

Nu är kanske inte politik det bästa exemplet på "reality by design" för personligen har jag alltid trott att politiska uppfattningar mer avgörs av erfarenheter och känslor än av argument; ingen politiker som uppträder i tv är ju heller mottaglig för argument från motståndaren i den meningen att vederbörande skulle kunna ändra uppfattning som en följd av vad den andre säger. Tv-tittaren å sin sida håller förstås på "sin sida" oavsett vilka argument som framförs och hoppas att den egna favoriten skall "vinna".

Vetenskapliga "sanningar" däremot bygger på vem eller vilka som vid ett visst tillfälle har de för oss mest trovärdiga argumenten. Eftersom vi har vant oss vid att tänka att vetenskapen går "framåt" kommer dessa sanningar hela tiden att ändras. Det som kan förklaras på det mest trovärdiga sättet blir sant vid en viss historisk tid. Men hur skall vi då göra med fettdieten?

Med bakgrund i det jag ovan sagt blir då LCHF-dieten för den vanliga människan utan några speciella biokemiska kunskaper en fråga om vad man väljer att låta sig övertygas (indoktrineras) av. I brist på fakta blir det sannolikt mer av en ideologisk fråga; det kan handla om miljön, djurhållning, opposition mot kostregler eller annat. Ofta utvecklas detta till starka övertygelser om vad som är bra eller dåligt.


Kanske borde vi därför utvidga Petraglias uttryck "reality by design" med ytterligare en dimension, när det gäller starka övertygelser om sådant där vi inte självklart kan ange starka sakargument, till "reality by belief"? Vi väljer alltså vad vi vill tro på.


 Creative Commons License This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

torsdag 16 februari 2012

Öppen samverkan på nätet - exemplet matematik

Under förmiddagen fick jag via mina vanliga kanaler (oftast Twitter) se hur en matematikprofessor i Cambridge ställer frågan: Is massively collaborative mathematics possible?


Nu är det inte så att jag är kunnig i matematik och jag kommer sannolikt aldrig att delta i något kollaborativt matematikprojekt på nätet men hans fråga har så många generellt intressanta beröringspunkter med de nätaktiviteter som jag själv ägnar mig åt att jag valde att stanna till inför inlägget.

Först och främst känns det som om det finns flera beröringspunkter med de "massively open online courses" (MOOCs) som jag har någon (liten) kännedom om men det är främst matematikprofessor Gowers nyfikenhet och vilja att utforska något som fascinerar mig.

Vid flera tillfällen återkommer han till att han inte har så stora tekniska kunskaper så att han själv kan föreslå de informationsteknologiska verktyg som är lämpligast. Icke desto mindre drivs han av en idé där han tänker sig ett forum på nätet där var och en som har något att tillföra till det aktuella problemet kan kasta sig in och föreslå något utan att bli avspisad av "de som vet bättre".

Vad skulle det kunna finnas för fördelar med att sätta upp en sådan problemlösningssituation? Gower säger att han inte med säkerhet kan uttala sig om detta; han vill ta reda på detta. Han kan emellertid se en hel del fördelar.

Ibland, säger han, löser man problem av ren tur. Om flera samverkar är det rent statistiskt större sannolikhet att man kommer på en lösning. Det är emellertid inte enbart sannolikhet man måste förlita sig på utan det är helt enkelt så att olika människor kan olika saker och därför är den sammanlagda kunskap som finns i en stor grupp större den den kunskap en eller två individer. En tredje fördel är att olika männniskor arbetar på olika sätt; en del vill kasta fram idéer, andra vill beskriva problemen på nya sätt och några är bra på att ta ett steg bakåt och komma med sammanfattningar.

Sammanfattningsvis är det så att om en stor grupp matematiker kan länka ihop sitt tänkande på ett effektivt sätt är det stor sannolikhet att de också löser problem på ett effektivt sätt. Så långt om fördelarna men finns det något att vara tveksam inför?

signaling (animated) by Genista, on Flickr
Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License  by  Genista 

Varför skulle matematikforskare vilja dela med sig av sina idéer (eller vilken forskare som helst för den delen)? Trots allt är det ju så att forskarna vill publicera sina resultat och därigenom höja sitt meritvärde. Vad skulle hända om man t.ex. hade ett utmärkt samarbete nästan tills dess ett problem var löst och att då en av deltagarna rusade iväg och publicerade denna lösning som sin egen enbart för att meritera sig?

De är nu som Glower ser det fantastiska med att finnas öppet på nätet. Om man kontinuerligt publicerar processen i bloggar, wikis eller andra fora så innebär detta att allt är fullständigt transparent och publikt. Istället för forskarens vanliga reaktion att hålla på sitt resultat så att inte någon annan tar det blir det istället attraktivt att faktiskt visa sina idéer och lösningar innan någon annan kommer på samma idé och visar denna publikt.

Vad skulle möjligen kunna hända med den forskare som deltar i ett gemensamt projekt och mot slutet, när lösningen är inom räckhåll, bryter sig ut och försöker publicera resultatet som sitt eget? Detta är naturligtvis fullt möjligt men eftersom projektet har varit publikt skulle alla veta hur resultatet kommit till och det skulle sannolikt inte tas väl upp bland forskarkollegorna. Lite pinsamt vore det väl också en om en granskare påpekade att man nog borde ge erkännande åt de kollegor som bidragit till resultatet. Även om jag inte vet hur matematikforskare brukar bete sig mot varandra, känns det väl som om frifräsaren här skulle ha "bränt sina skepp" och huvudsakligen få klara sig på egen hand i fortsättningen

Även om en idé, aldrig så briljant, i ett gemensamt matematikprojekt på nätet inte har samma tyngd som publicering i en ansedd tidskrift, så kommer de lösningar man skapar i onlineprojekt att med tiden skapa ryktbarhet bland människor som håller på med matematik, vilket sannolikt kommer att vara mycket värt.

(Detta vill jag understryka med tjocka streck då jag ser hur de personer jag följer på nätet åtnjuter ett anseende och rykte som med största sannolikhet inte har uppkommit som en följd av deras akademiska publicering utan istället genom de tio-, ja hundratusentals läsare över hela världen som följer deras inlägg på nätet och som lyssnar på deras föreläsningar i snart sagt alla världsdelar)

För att ett sådant här projekt skall kunna fungera skissar Gowers ett antal förhållningsregler (12 st). Jag återger några som jag betecknar som mycket generella nedan.

  • Alla kommentarer måste vara kortfattade och inte alltför tekniska
  • Kommentarer måste vara lätta att förstås; man måste kunna förklar så att folk begriper
  • Man får inte vara rädd för "dumma" eller halvtänkta idéer
  • Man får inte sabla ner andras idéer som dumma; man måste argumentera
  • Det idealiska måste vara en lösning där vars och ens insats inte är överväldigande utan att det i stället är supermatematikern, alltså den fördelade hjärnkraften, som står för det hårda arbetet
  • Om man själv tror sig ha lösningen inom räckhåll efter veckor av arbete bör man motstå den frestelsen att dra sig undan och istället förklara sin idé för att se om den samlade hjärnkraften kanske kan lösa problemet på effektivare sätt 
  • Tillsist, säger Gowers, om man nu skulle komma fram till ett publicerbart resultat, så skall det publiceras som ett gemensamt projekt med länkar till den diskussion som lett fram till resultatet,  även om det bland deltagarna finns de som inte bidragit så mycket. 

 Som jag förstått det vid en snabb genomläsning valde man en wiki för projektet eftersom en wiki är helt transparent i den meningen att alla registrerade kan gå in och skriva och ändra. Dessutom sparas revisionshistoriken så att det blir helt transparent när det gäller de olika bidragen.

Här är ytterligare några länkar till projeket, Polymath project och Questions of procedure


Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

måndag 2 januari 2012

Folkets visdom-en myt?

Många av oss, inte minst jag själv, uppfattar Wikipedia som en värdefull informationskanal på nätet. Den är också ofta beskriven som "the wisdom of the crowd", vilket väl antyder att när många människor samarbetar kommer detta att leda till att vi får tillgång till uppdaterad information av hög kvalitet. Nu finns det i sanningens namn också de som är tveksamma till den folkliga visdomen och menar att detta enbart kan leda till fördumning. Emellertid är den debatten inte i fokus för detta lilla inlägg.


En annan vanlig uppfattning om Wikipedia (och många andra teknikmedierade samarbetsprojekt) är att det sker en intensiv samverkan, collaboration, där var och en bidrar med en liten del och på så vis tillsammans skapar något som blir mer värt än vad vad och en på egen hand skulle kunnat åstadkomma.

Kimmons har i en artikel med titeln Understanding collaboration in Wikipedia i den utmärkta tidskriften First Monday (First Monday, Volume 16, Number 12 - 5 December 2011) ifrågasatt hur samarbetet i Wikipedia egentligen ser ut.

Det vanliga sättet att försöka kvalitetsbestämma artiklar är att göra detta genom begreppen rigour och diversity vilka respektive står för "the number of revisions" och "the number of unique contributors to a specifik article".

Generellt är kvaliteten bra. Det finns ett berömt exempel här som säger att "Wikipedia inte har fler fel än Encyclopedia Britannica (och att eventuella fel dessutom korrigeras snabbare än i Encyclopedia Britannica). Emellertid är det svårt att säga någon om själva samarbetsprocessen i stort utifrån specifika artiklar.

Vissa artiklar s.k. featured articles har visat sig bygga på mycket intensivt samarbete men det har också visat sig att den eller de som initierar artikeln är de som avgör huvudinnehåll och struktur medan senare revisioner mer fokuserar på ett mikroplan; de har mer karaktären av stil- och typografirevideringar och har därför förhållandevis liten inverkan på värdet av artiklen. En slutsats man kan dra är att det finns ett förhållandevis lite antal aktiva skribenter och att de flesta artiklar revideras ganska lite. Den som vill fördjupa sig mer i detta kan med fördel läsa Kimmons' diagram i artiklen.

Detta gör att man kan ställa sig frågande till Wikipedia som resultatet av intensivt samarbete, menar Kimmons. För att förstå samarbetet är det inte tillräckligt att räkna antalet revideringar och hur många som varit inblandade. Man bör istället undersöka karaktären av revideringarna.

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

onsdag 6 april 2011

Läst eller inlåst - om öppen publicering

I ett föregående inlägg skrev jag om att den akademiska världen har en misstro mot det kunskapsflöde som finns på nätet. Idag fick jag "vatten på min kvarn" (betyder att jag fick argument som styrker det jag skrev ifall sådana stående uttryck i språket har förlorat sin mening för några).

I en liten artikel i The Guardian sägs att många idag missionerar om hur kunskaper kan bli var mans (och kvinnas) egendom genom att man går till nätet och tar reda på det man vill veta. Det fria uppslagsverket Wikipedia lär vara den femte mest besökta sajten på nätet.

Emellertid utgör den akademiska världen ett motstånd. I artikeln beskrivs (och detta visste vi ju redan) hur man å ena sidan talar om vikten att sprida forskningsresulten men å den andra sidan sveper in den i taggtrådsliknande stängsel hos välrenommerade tidskrifter (big-name journals) med det främsta syftet att främja den egna karriären.

Barbed Wire Twist by zayzayem, on Flickr
Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic License  by  zayzayem 

Det finns dock ett fåtal "heroes" som det beskrivs i en länkad artikel  där välkända forskare går in och arbetar anonymt för det allmännas bästa. Ett sådant exempel astrofysikern Mike Peel vid University of Manchester. Peel som har editerat och bidragit med ett otal sidor i Wikipedia säger att det är svårt at få akademiker att bidra med artiklar därför att det inte är meriterande och inte ger några forskningspengar. Andra oroar sig för att en välskriven artikel kan ändras medan andra åter säger att det är orealistiskt att man skulle ägna tid åt att editera sidor på Wikipedia utan att gjorde det för något speciellt syfte.

De som faktiskt bidrar menar att det mest belönande är att man skapar sig en bild hos allmänheten. Om det nu är så att Wikipedia är den femte mest besökta webbsajten i världen, är nog inte detta att förakta. Det blir också lite komiskt i jämförelse med de som publicerar sig i "big-name journals" för karriärens skull och sedan måste skicka ut pdf-versioner av sina artiklar till de som ber om dem för att överhuvudtaget få dem lästa.

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License