Gratis, fritt eller båda?

I Sverige och i övriga Norden är visserligen all högre utbildning fri, numera inte för alla från länder utanför EU/EES (http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-947_sv.htm) men  i åtskilliga andra länder måste man betala höga avgifter för högre utbildning.

När det kommer till själva kursmaterialet kan detta också skilja sig på olika sätt genom att man kan bygga kursen kring material som måste köpas (traditionell kurslitteratur) eller sådant som kan laddas hem gratis, dokument från biblioteksdatabaser eller material där man har s.k. open access.

  by  Josef Grunig 

Det är viktigt att vara medveten om att allt material som kan laddas hem gratis från nätet emellertid inte är fritt d.v.s. gratis är inte synomnymt med fritt. Utan fritt har här ungefär samma betydelse som i uttrycket "tala fritt" d.v.s. utan att att någon har belagt talaren med restriktioner.

Fritt (kanske bättre med delat?) material, alltså inte enbart gratis,  på nätet är ofta licensierat med en Creative Commonslicens. Denna licens innebär att upphovspersonen behåller rätten till sitt material men delar det med andra under vissa angivna villkor.

Den mest generösa av dessa licenser är "CC BY" vilket innebär att man  får hämta, sprida, arbeta om och även använda kommersiellt använda en annan persons arbete så länge man anger vem som ursprungligen skapade det man använt. Sedan kan man lägga till ytterligare villkor. "CC BY-SA" innebär att man får arbeta om och använda som tidigare men att det man själv åstadkommit med hjälp av någon annans arbete måste delas på lika villkor, share alike. Någon har bildligt uttryckt det som att det nya arbetet liksom "smittas" av SA så att det också måste delas på lika villkor. Villkoret ND, no derivatives innebär att det ursprungliga arbetet måste användas och spridas i originalskick. Licensen kan t.ex. se ut så här CC BY-ND. Slutligen har vi villkoret NC, non commercial, vilket förstås betyder att man inte får använda ett verk för kommersiella syften. En licens kan t.ex. se ut så här CC BY-NC-SA men andra kombinationer kan förekomma. Självfallet måste villkoret BY alltid finnas med.

  by  Kalexanderson 

Villkoret NC har på ett initierat sätt diskuterats av Stephen Downes som pekat på risken för att någon skulle kunna använda ett verk med licensen CC BY och med hjälp av detta producera en kommersiell produkt som den ursprunglige upphovspersonen inte har upphovsrätt till, alltså en form av "kapning" av ett verk. Så här svarar Downes på den här frågan (OER= open educational resources):

In that vein, what CC license do you prefer for OER? Obviously, the Noncommercial-No derivatives license (CC BY-NC-ND) doesn’t fit that ideal because it doesn’t allow adaptation.

I mean, this is a debate David [Wiley] and I have had on many occasions. The license I would use for educational material is Creative Commons Attribution Noncommercial Share-Alike (CC BY NC-SA), and you know Noncommercial is a contentious clause… and the reason I use the noncommercial clause is that I don’t want to participate in a plan where educational materials are taken and made commercially available in such a way that the openly and noncommercial available version of the resources is not available. And that’s what happens where you share things with a license that allows commercial use. Hämtat från: http://creativecommons.org/weblog/entry/17860

 Om man tror att det finns en sådan risk är det kanske säkrast att lägga till villkoret NC i sin licens.  Alternativt menar man att villkoret NC i någon mening gör att materialet inte längre kan betraktas som fritt. Kanske ser man också enbart fördelar med alla former av spridning där ens arbete ligger till grunden och  bejakar all slags användning även den där någon gör ens material till något andra måste betala för.




This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.5 Sweden License.

"You'll Never Walk Alone"

Jag drog iväg lite snabbt i mitt förra inlägg då jag kände ett starkt behov att reflektera kring en artikel där någon utan minsta tvekan pläderade för fördelarna med en viss diet som har blivit mycket omtalad på senaste tiden. Kontentan av mitt resonemang under gårdagen var att när det saknas auktoritativa argument så väljer vi att tro på den sanning som vi tycker bäst om, alltså något som har likhet med en ideologisk (religiös) övertygelse eller förkärleken för ett viss fotbollslag.


 
(Den oförliknelige Elvis Presley sjunger)

Emellertid återkom tankarna på gårdagens inlägg när jag befann mig i det kreativa tillståndet mellan sömn och vakenhet nu på morgonen och det slog mig att detta ämne har jag tidigare behandlat i flera olika blogginlägg där jag snarare betonat hur vi lutar oss mot andras bedömningar, det som man också benämner "crowdsourcing" där Wikipedia är det främsta exemplet. Här har jag tidigare skrivit flera inlägg bl.a. ett med titeln Du skall inte undvika Wikipedia i klassrummet , vilken var ett svar på en annan artikel som hävdat motsatsen. Jag erinrade mig också att jag redan 2010 skrev ett inlägg där såväl "fettdoktorn" som Petraglia nämndes.

Fenomenet med andras omdömen och preferenser, det som ibland lite nedsättande benämns att "följa med strömmen" i betydelsen att man inte förmår tänka själv, är något ganska paradoxalt på nätet. Å ena sidan har vi det det frekvent använda och naiva yttrandet "enligt mig" och andra sidan har vi det ängsliga sneglandet på att "följa" för att veta vad som för tillfället är i fokus; "andra har också valt detta" möts vi ofta av när vi surfar på nätet.

Men just detta att andra också har valt eller fällt omdömen om något blir ofta det som hjälper oss att göra valen. Kollektiva omdömen eller "aggregerad trovärdighet" (aggregated trustworthyness) skrev jag också om för en tid sedan. För den som vill sälja en vara, en tjänst eller hävda en viss åsikt är de aggregerade omdömena av yttersta betydelse. Det kan vara allt från enkla "ratings" med stjärnor som vi gärna tittar på när vi skall ladda ner appar eller annat från nätet till auktoritativa uttalanden av kända personer. Detta är förstås inget nytt fenomen och reklamen har under årtionden använt sig förment förtroendeingivande personer, ofta i vita rockar, för att kränga olika sorters piller eller annat till de potentiella kunderna.

Dagens slutsats är alltså något annorlunda än den jag kom fram till igår. Även om vi tror oss vara unika och fatta våra egna beslut är det förstås så att vi "never walk alone" utan det finns alltid en rad resurser som vi väljer att stödja oss på.

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

Vad väljer vi att tro på?

För en liten tid sen fångades min uppmärksamhet av en liten kort artikel där LCHF - en kosthållning med lite kolhydrater och mycket fett -  beskrevs som en hälsokost. Rubriken följdes inte av något frågetecken, vilket brukar vara vanligt när någon vill hävda en åsikt men ändå gardera sig något mot avvikande uppfattningar. Jag uppfattade därför att skribenten ville upplysa läsaren om något som kunde betraktas som en sanning som inte behövde ifrågasättas.

  by  Manne 

Visserligen, framhåller skribenten, finns ännu inga långtidsstudier om om effekterna av LCHF men detta verkar han (det är en han) inte betrakta som ett skäl att ifrågasätta argumentet för LCHF eftersom det istället finns gott om studier som visar att den fettsnåla dieten som generellt rekommenderas är långifrån positiv. Tvärtom, framhåller han, finns indikationer på att motsatsen d.v.s. att den fettsnåla dieten långtifrån är hälsosam och här anges namn på personer som sägs ha studerat detta. En webbplats "kostdoktorn.se" hänvisas man till dessutom.

Som ytterligare argument anges bl.a. att tillståndet ADHD förbättras samt att dieten minskar behovet av både insulin och blodtrycksmedicin. Som en slutkläm framhålls att dieten också är bra för miljön då den motverkar monokulturer och därmed minskar belastningen på jordens resurser. Dessvärre, menar skribenten, finns starka krafter, framförallt livsmedelsindustrin, som motverkar LCHF.

Men vad är sant?

Jag har åtskilliga gånger haft anledning att återkomma till problemet med att avgöra värdet på den information man hittar på nätet eller i andra informationskanaler. Mina argument har främst riktat sig mot den naiva tilltro man haft (eller rentav har) till att elever i ungdomsskolan skulle kunna "söka sin kunskap på nätet". Mitt något grovt tillyxade motargument har alltid varit att "den som inget kan hittar inget av värde" och jag brukar exemplifiera med vilka problem jag själv skulle ha om jag försökte informera mig om t.ex. kärnfysik genom att söka runt på internet.

  by  tpholland 

Jag har också vänt mig mot källkritik som en sorts "quick fix" eftersom källkritik endast till en liten del bygger på regler som t.ex. att man skall vara uppmärksam på vem som står bakom informationen. Detta hjälper inte särskilt långt om man inte begriper sig på den information man tar del av. I slutändan handlar det ändå om att man måste veta något innan man bedömer information, vilket då innebär att jag ser mig som ganska kapabel att både söka och bedöma information inom mitt eget kunskapsområde.

Nu när jag läser artikeln om LCHF, får jag alltså ett påtagligt bevis för att det jag alltid har hävdat stämmer, då det inte finns några som helst möjligheter för mig att avgöra sanningshalten i det som hävdas om LCHF. Är det bra eller inte att äta på det här viset?

Självklart vet jag själv inget om hur människokroppen reagerar på olika sorters näringsämnen då jag inte har kunskaper om kroppens biokemi.  De vetenskapliga förklaringarna är därför inte tillgängliga för mig. Men finns det något jag kan gå efter? Jo, jag vill minnas att det har varit ganska mycket aktivitet i pressen (understatement?) kring den s.k. "fettdoktorn" Annika Dahlqvist där epigoner och belackare bekämpade varandra intensivt. En rimlig slutsats av sådana strider är väl närmast att det verkar finnas olika uppfattningar om den förmenta sanningen.

  by  Earthworm 

Vad har man mer att gå efter? Varje vuxen människa har förstås många års erfarenhet av att äta olika sorters mat. Somligt tycker man sig må väl av, annat känns mindre bra. Vi vet förstås också att om vi äter mycket om rör oss lite blir vi i allmänhet tjockare, vilket vi kanske grundar i någon sorts uppfattning om kalorier och förbränning. Till detta skall läggas att vi under decennier har lärt oss att fettsnål diet är bra medan fettet korkar igen våra blodkärl, men vi har säkert också en bild av att det kan vara bra att äta lite av varje s.k. varierad kost. Jag tror att det är ungefär de här argumenten och erfarenheterna som ligger i vågskålarna och att vi därför måste fatta våra beslut med hjälp av detta. Låt mig först göra en liten utvikning.

I sin bok Reality by Design hävdar forskaren Joseph Petraglia att det som vi uppfattar som sant och riktigt i någon mening är en "designad" verklighet. Detta kan ju förefalla ganska nedslående för envar som finner trygghet i en stabil tillvaro men om vi tänker lite kring detta inser vi lätt att t.o.m. naturvetenskapliga uppfattningar (kanske främst dessa?) ständigt har undergått förändringar; jorden är inte längre platt; solen är inte universums centrum o.s.v.

Möjligen är det ännu svårare med sociala förhållanden: de flesta människor som vi brukar betrakta som normala föredrar demokrati framför diktatur. Vi gör detta därför att vi tycker oss ha sett så många negativa sidor med diktaturen. Men vi kan göra det ännu svårare för oss: både socialdemokrater och moderater i Sverige räknar vi utan svårighet till demokratiska partier och vi vet att sympatierna för dessa partier med vissa svängningar är ganska jämnt fördelade över befolkningen i landet. När det gäller uppfattningar i politiken, finns inga objektiva kriterier om vad som är bäst utan vi väljer helt enkelt vad vi anser vara bäst eller med ett annat uttryck: hur vill låta oss indoktrineras. Det är detta som är verklighetsuppfattning "by design".

Nu är kanske inte politik det bästa exemplet på "reality by design" för personligen har jag alltid trott att politiska uppfattningar mer avgörs av erfarenheter och känslor än av argument; ingen politiker som uppträder i tv är ju heller mottaglig för argument från motståndaren i den meningen att vederbörande skulle kunna ändra uppfattning som en följd av vad den andre säger. Tv-tittaren å sin sida håller förstås på "sin sida" oavsett vilka argument som framförs och hoppas att den egna favoriten skall "vinna".

Vetenskapliga "sanningar" däremot bygger på vem eller vilka som vid ett visst tillfälle har de för oss mest trovärdiga argumenten. Eftersom vi har vant oss vid att tänka att vetenskapen går "framåt" kommer dessa sanningar hela tiden att ändras. Det som kan förklaras på det mest trovärdiga sättet blir sant vid en viss historisk tid. Men hur skall vi då göra med fettdieten?

Med bakgrund i det jag ovan sagt blir då LCHF-dieten för den vanliga människan utan några speciella biokemiska kunskaper en fråga om vad man väljer att låta sig övertygas (indoktrineras) av. I brist på fakta blir det sannolikt mer av en ideologisk fråga; det kan handla om miljön, djurhållning, opposition mot kostregler eller annat. Ofta utvecklas detta till starka övertygelser om vad som är bra eller dåligt.

  by  Steve Rhodes 

Kanske borde vi därför utvidga Petraglias uttryck "reality by design" med ytterligare en dimension, när det gäller starka övertygelser om sådant där vi inte självklart kan ange starka sakargument, till "reality by belief"? Vi väljer alltså vad vi vill tro på.


  This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License