Inlägg
Jag använder dagligen en kommersiell lärplattform (LMS, VLE). Många gånger irriterar jag mig på vissa funktioner. Jag har också prövat att skapa en öppen lärplattform på Google Groups där jag kan uppnå samma funktionalite och samtidigt bestämma själv. Jag har många gånger frågat mig varför vi behöver en bestämd lärplattform när det redan finns en massa verktyg på nätet som dessutom är gratis.
En intressant artikel, The centralisation dilemma in educational IT, http://www.igi-global.com/Bookstore/TitleDetails.aspx?TitleId=1134&DetailsType=FreeSampleCopy ser skillnaden mellan LMS och öppna lösningar som skillnaden mellan centralisering och decentralisering. I artikeln ställer man argumenten för respektiv inriktning mot varandra. Några av argumenten för att centralisera är dessa:
- alla möter ett likadant verktyg
- supporten kan centraliseras
- kvalitetssäkring
- effektivitet
- stabilitet
- integration mellan olika verktyg
Några av argumenten för att använda öppna, decentraliserade resurser är:
- fria att använda
- användarvänlighet
- flexibilitet
- pedagogiskt relevanta
- kontrollerbara
- personliga
Man kan inte bortse från att en lärplattform kan vara ett stöd för studenterna; det är inte heller populärt att behöva logga in på olika ställen på nätet. Det finns också en stabilitet i ett kommersiellt system. Nu kan man dock förvänta sig att stabiliteten är hög även hos Google såväl som hos Microsoft, kanske rentav högre än i en del kommersiella system. Det finns säkert en hel del övrigt att önska vad gäller stabilitet även hos vissa kommersiella lösningar, medan gratisapplikationer som Gmail, Hotmail, YouTube, Facebook m.fl. i princip alltid fungerar.
Argument utöver punktlistan ovan, som talar för decentraliseringslinjen, är att det alltid finns många olika viljor på ett stort universitet. Universitetsfolk tycker om att bestämma själv och har i allmänhet starka argument som stöd för sin självständighet.Andra argument för decentralisering kan vara att man inte "lägger alla ägg i samma korg" om något skulle gå fel utan man sprider riskerna på flera olika applikationer.
Om man skulle försöka sig på att förutsäga utvecklingen kommer nog inte lärplattformen att vara ohotad om den fortsätter att vara ett slutet system. Om man däremot på ett enkelt sätt skulle kunna integrera verktyg utifrån personliga val och ändå behålla lärplattformens (administrativa) stabilitet borde framtidsutsikterna se ljusare ut.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License
Det er nok et poeng at mange universitetsfolk er sterke i sin vilje og på dette viset også ønsker seg sine egne spesialsydde læreplattformer. Vil dette alltid være like klokt? Eller er det kun en form for sjølhevdelse som man må vise til for å holde på sin egen integritet, på en misforstått måte? Vil ikke det å kunne innordne seg også være en styrke i det utrolig store samarbeidet som må utvikles, også kognitivt, for at vi skal forsere og videreutvikle prosessene innen teknologien, som vi blir mer og mer en del av? Eller skal vi si at teknologien heller blir mer og mer en del av oss?
SvaraRaderaDu skiller mellom momenter som taler positivt og negativt i forhold til sentralisering og vice versa. Kan det være mulig å skille mellom horisontale og vertikale nivåer/oppdelinger her? En lærer kan bruke sine egne tilpassede læreplattformer for sine studentkull (vertikalt) - mens han pr. dato - også vil finne stor nytte av å være en mer anonym brikke i en mer sentralisert plattform (horisontalt) med ekstern administrering.
Vil framtiden stadig mer vise oss at vi trenger å være gode multibrukere innen teknologien? Vi vil gjerne personifisere våre egne plattformer og forvente å kunne knytte disse til et større læringsmiljø og opprettholde ønsket funksjonalitet på en tilfredsstillende måte, på begge plassene. Dette er kanskje ett av målene vi søker mot? Kompatibilitet vil være viktig. Å være god i å kompromisse vil antakelig også være en viktig faktor - som det alltid er.