Jag drog iväg lite snabbt i mitt förra inlägg då jag kände ett starkt behov att reflektera kring en artikel där någon utan minsta tvekan pläderade för fördelarna med en viss diet som har blivit mycket omtalad på senaste tiden. Kontentan av mitt resonemang under gårdagen var att när det saknas auktoritativa argument så väljer vi att tro på den sanning som vi tycker bäst om, alltså något som har likhet med en ideologisk (religiös) övertygelse eller förkärleken för ett viss fotbollslag.
(Den oförliknelige Elvis Presley sjunger)
Emellertid återkom tankarna på gårdagens inlägg när jag befann mig i det kreativa tillståndet mellan sömn och vakenhet nu på morgonen och det slog mig att detta ämne har jag tidigare behandlat i flera olika blogginlägg där jag snarare betonat hur vi lutar oss mot andras bedömningar, det som man också benämner "crowdsourcing" där Wikipedia är det främsta exemplet. Här har jag tidigare skrivit flera inlägg bl.a. ett med titeln Du skall inte undvika Wikipedia i klassrummet , vilken var ett svar på en annan artikel som hävdat motsatsen. Jag erinrade mig också att jag redan 2010 skrev ett inlägg där såväl "fettdoktorn" som Petraglia nämndes.
Fenomenet med andras omdömen och preferenser, det som ibland lite nedsättande benämns att "följa med strömmen" i betydelsen att man inte förmår tänka själv, är något ganska paradoxalt på nätet. Å ena sidan har vi det det frekvent använda och naiva yttrandet "enligt mig" och andra sidan har vi det ängsliga sneglandet på att "följa" för att veta vad som för tillfället är i fokus; "andra har också valt detta" möts vi ofta av när vi surfar på nätet.
Men just detta att andra också har valt eller fällt omdömen om något blir ofta det som hjälper oss att göra valen. Kollektiva omdömen eller "aggregerad trovärdighet" (aggregated trustworthyness) skrev jag också om för en tid sedan. För den som vill sälja en vara, en tjänst eller hävda en viss åsikt är de aggregerade omdömena av yttersta betydelse. Det kan vara allt från enkla "ratings" med stjärnor som vi gärna tittar på när vi skall ladda ner appar eller annat från nätet till auktoritativa uttalanden av kända personer. Detta är förstås inget nytt fenomen och reklamen har under årtionden använt sig förment förtroendeingivande personer, ofta i vita rockar, för att kränga olika sorters piller eller annat till de potentiella kunderna.
Dagens slutsats är alltså något annorlunda än den jag kom fram till igår. Även om vi tror oss vara unika och fatta våra egna beslut är det förstås så att vi "never walk alone" utan det finns alltid en rad resurser som vi väljer att stödja oss på.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar