The Net in Higher Education: Omvälvande teknologier i högre utbildning?

Titelns "omvälvande" var det bästa uttryck jag kunde hitta för beskriva det jag läste i en liten artikel med titeln Disruptive technologies in higher education av Michael Flavin i tidskriften Resarch in Learning Technology som är en tidskrift från Association for Learning Technology förkortat ALT. Inom denna gruppering hålls också regelbundan konferenser som man kan hitta på nätet under beteckningen ALT-C [årtal]. Här brukar finnas en hel del material man kan ladda hem fritt.

by mariachily

I alla fall så visade sig de omvälvande teknologierna inte vara särskilt omvälvande enligt denna artikel. Det visade sig intressant nog att varken studerande eller lärarare var särskilt flitiga användare av de redskap som institutionerna tillhandahöll. Man påpekar här att institutioner inom högre utbildning ganska allmänt satsar på lärplattformar (LMS, VLE) men att det egentligen inte finns något större sug efter dessa.

Användarna är mycket mer benägna att använda de verktyg de brukar använda och som de känner till; detta gäller både fritid och studier. Det främsta skälet verkar vara att man är bekant med dessa verktyg och att de i allmänhet är mycket mer användarvänliga än de institutionella varianterna. Sålunda använder de studerande mycket hellre den stora sökmotorn och dess "scholarvariant" än universitetsbibliotekens databaser. Detta är förstås i någon mening omvälvande.

Wikipedia är också förstahandsvalet även om de intervjuade säger att man måste vara vaksam på trovärdigheten. Det omvälvande här är kanske snararast hur man numera förväntar sig att uppslagsverk skall se ut.

Intressant är också att det bland de unga som man ofta föreställer sig vara så "tech-savvy" används väldigt få olika verktyg. Det visar sig när man skall sammanställa material för en specifik uppgift att man finner mest trygghet i ordbehandlingsprogrammet där man kopierar in länkar. Författarna ställer detta i kontrast mot att använd bokmärkessajter på nätet där man kan samla sitt material och eventuellt dra nytta av andras arbete.

Det som möjligen kan vara lite "disruptive" i allt detta är förstås att de institutionella verktygen som är avsedda för studier och utbildning inte används och att man istället väljer sina egna verktyg, sådana verktyg som egentligen inte i första hand var avsedda för studier och lärande.

Detta gör förstås att det kommer att uppträda en del "disruptions" när det gäller regler och fördelning av arbete; författaren försöker rama in sin studie i ett aktivietsteoretiskt sammanhang där Engeströms modell tillämpas. Jag har dock inte lagt någon större vikt vid detta i mitt inlägg då jag nog snarast såg det aktivitetsteoretiska lagret som något skulle ge lite teoretisk tyngd åt studien men som inte tillförde särskilt mycket.