The Net in Higher Education: Du skall inte undvika Wikipedia i undervisningen!

Nämner man Wikipedia och undervisning kan man nästan vara säker på att det uppstår ett visst meningsutbyte mellan företrädare för olika uppfattningar.

Medan olika multimediaprogram och även spel tagits emot med ett visst intresse i undervisning, har Wikipedia som i grunden bygger på gammal, välkänd textbaserad teknologi haft mycket svårt att vinna gehör. Kanske är det just för att Wikipedia invaderar traditionella textbaserade domäner som det uppstår problem, medan spel och multimedia representerar något nytt där det inte finns fast etablerade uppfattningar om hur det skall vara.

by mikeedesign

Nyligen har jag läst två intressanta blogginlägg där det ena argumenterar för att Wikipedia är olämplig i klassrummet medan det andra - det som jag reflekterar kring här - är av helt motsatt uppfattning.

Jonathan Obar argumenterar för att vi alls inte bör ta avstånd från Wikipedia i undervisningen och att vi bör göra en åtskillnad mellan undervisning och forskning när vi talar om Wikipedia. Olyckligtvis, säger Obar, har argumenten mot Wikipedia i forskning lett till att man inte heller tror att man kan använda Wikipedia i undervisning.

Obar beskriver sedan en rad exempel på hur the Wikipedia Foundation har knutit till sig stora amerikanska universitet (Harvard, Yale, Berkeley) och många fler runt om i världen. Det verkar helt klart att lärare och professorer vid dessa institutioner har kommit över ett inskränkt förhållningssätt ("new media myopia") till det nya mediet.

De lärare som deltar "Wikipedia Education Program" använder Wikipedia i undervisningen och låter studenterna jobba tillsammans med personer som editerar artiklar i Wikipedia. Istället för att ge traditionella skoluppgifter får studenterna skriva riktiga artiklar. En rad positiva iakttagelser har man gjort genom att göra på det här sättet:

På samma sätt som vid traditionella skrivuppgifter måste man söka källor och analysera deras trovärdighet
Genom att studenterna arbetar tillsammans i ett socialt nätverk får de också en digital kompetens; det som man brukar kalla digital literacy.
De får feedback av många olika slag. Såväl deras egna lärare som hela wikipediagemenskapen kan ge feedback. Studenterna kastas härigenom in en verklig diskussion om innehåll, stilnivå och sätt att presentera då de möter användare med mycket varierande kunskaper och erfarenheter.
Studenterna lär sig att skriva i en specifik genre (encyclopedic style), något som de inte normalt gör.
Studenterna tycker speciellt om att de får chansen att synas. Från att det skrivna enbart varit en angelägenhet för studenten och den betygsättande läraren finns nu artikeln på nätet. Att exempelvis ha fått 160 000 träffar på något man har skrivit är något ganska annorlunda än att ha skrivit en examensuppgift som hamnar i någon skrivbordslåda (eller hårddisk) för att i sinom tid kastas bort.

Sammanfattningsvis innebär allt detta att Wikipedia i undervisningen ger studenterna möjlighet att reflektera över hur kunskaper förhandlas och utvecklas. Det skapar en förståelse för kunskapers sociala utveckling. Dessutom är det gratis!

Wikipedia i forskningen
Ett av Proffitts argument var att man inte kan använda Wikipedia i forskning därför att innehållet är amatörmässigt (crowdsourced) och ibland producerat av människor med konstiga åsikter. Obar menar istället att det är nödvändigt att lära studenterna att i allt kunskapande är debatt och diskussion centralt. Detta, menar han, borde väl inte vara något nytt för den akademiska utbildningen som ju i grunden bygger på diskussion, debatt och kritisk reflektion. Wikipedia är förstås en sådan plats där man argumenterar och får motargument.

by johnpaulgoguen

När det gäller uppgifternas tillförlitlighet, måste man lära studenterna att det finns fel i alla källor liksom att ingen enskild källa sitter inne med sanningen. Det är således nödvändigt att inse att det inte finns någon källa som kan betraktas som "universalkällan" för ett visst givet område. Den logiska slutsatsen av detta blir förstås inte att bannlysa Wikipedia utan att istället lära studenterna hur man använder källor på ett vetenskapligt acceptabelt sätt.

Proffitts andra argument handlade om plagiering. Obar menar här att plagiering är ett problem men det är inget problem som är specifikt knutet till Wikipedia; plagiering har alltid förekommit. Att bannlysa Wikipedia löser naturligtvis inte problemet utan här handlar det om att lära studenterna vad som gäller för skrivande i en viss kontext. I akademiska texter finns konventioner för hur man uttrycker sig och citerar andras verk. Det är detta man måste lära studenterna.

Istället för att rynka på näsan åt Wikipedia måste det vara en mer konstruktiv hållning att lära studenterna hur man på ett välinformerat sätt navigerar i informationsfloden. Obar menar också att vi måste erkänna styrkan och lärandepotentialen i det som skapas på nätet, något som kommer att göra studenterna kapabla att handskas med den verklighet som väntar utanför universitetet.

Jonathan Obar, PhD is a Visiting Assistant Professor in the Department of Telecommunication, Information Studies and Media at Michigan State University, and Associate Director of the Quello Center for Telecommunication Management and Law. He also works as a research fellow in the University of Toronto’s Faculty of Information. He continues to volunteer as a member of the Wikipedia Education Program, which he joined in fall 2010.