Learning theories – a brief personal account

The topic of the presentation below is Learning theories. It is not at trivial matter to give an overview of such a topic in a short period of time and I have been somewhat puzzled about how to structure my presentation.

  by  dkuropatwa 

Eventually, I decided to take my own experiences as a structuring device. Accordingly, the presentation will be an account from my own perspective, not too detailed but hopefully comprehensible and valid. It will roughly deal with four aspects of learning: behaviours, mental structures, interactions and connections. Another way of putting it is that it will cover what we can observe, what we can infer and what we can do. For further information we can all find an abundance of resources on the Internet. This is just one example. You will find the full manuscript here.

Presenting information to an audience by talking at length in "the information technology age" always makes me somewhat hesitant.  To be true, it is quite seductive to have the opportunity to talk to an attentive audience and I really enjoy it,  but is it the best way to convey information which might be found almost anywhere on the net? I hear Stephen Downes's words echoing in my head:  "if you're just presenting information, online is better than the traditional classroom."

  by  dkuropatwa 

Anyway, in order to show my audience that my presentation is not at all unique and that I very much build on what others have shared on the net, I have included both creative commons licensed photos and YouTube videos in my presentation. Furthermore I have also shared it on Slideshare for others to use or remix should they find it worthwhile.

Learning theories presentation rev 23 aug from Lars-Erik Jonsson
 

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

Digital "literacy" och digital "fluency"

Ett inlägg med titeln Digital Literacy is Good, but Fluency is Better utreder skillnaden mellan literacy och fluency på ett intressant sätt. Vilken är då skillnaden mellan literacy och fluency i det här sammanhanget?

  by  kmakice 

Literacy innebär, enligt skribenten (som refererar till en bok) att man vet vilka verktyg man skall använda och hur man skall använda dem. Fluency drar det hela ett steg längre och kräver dessutom att man vet när man skall man använda det ena eller det andra och i synnerhet varför man skall använda ett visst verktyg. Detta innebär också att man har förmåga att välja rätt verktyg och att använda olika kombinationer av verktyg. En definition: "Digital fluency is the ability to reliably achieve desired outcomes through use of digital technology."
Detta är analogt med hur man kan använda ett främmande språk. Säg att man kan använda ett antal fraser så att man kan läsa menyn på en restaurang eller fråga om vägen på en främmande plats. En sådan språkbehärskning är inte vad man avser med fluent. Skribenten menar att det är på detta sätt som de flesta använder datorer idag. En sådan förmåga kan säkert vara användbar men det handlar inte om fluency.

När det handlar om fluency i språkbehärskning handlar det om att kunna artikulera komplexa idéer eller att berätta något på ett engagerande sätt; man måste ha förmågan att åstadkomma något med språket.

På liknande sätt handlar digital fluency inte enbart om att kunna använda teknologin utan det handlar också om att kunna uträtta eller skapa något av värde med verktygen.

När det gäller språk så kan den som är fluent inte enbart berätta en historia eller förklara en komplex idé utan den som har språklig fluency kan oproblematiskt manipulera med ord och meningar för att överföra budskapet mer effektivt.

Jag får en rad egna reflektioner utifrån den här distinktionen. Först går tanken till mig själv: är jag digitalt fluent eller stannar min förmåga vid literacy?. Jag får också associationer till Whites och Le Cornus begrepp residents och visitors som jag skrivit om i ett annat inlägg. En resident är sannolikt fluent medan en visitors förmåga nog stannar vid literacy.

Den mest intressanta frågan tror jag dock är hur man uppnår fluency. Jag tänker då (naturligtvis) på alla krav och anspråk man har på undervisare på olika stadier. Här talar man ofta om att de måste behärska de digitala teknologierna. Men vad menar man egentligen med detta? Intuitivt tror jag att man ser framför sig att man bör sätta undervisare på skolbänken där de skall lära sig att använda olika digitala artefakter och programvaror. Kanske blir de mer digitalt litterata av detta men det leder knappast till någon fluency i den meningen som beskrivits ovan.

Jag har också i olika sammanhang hävdat att den som undervisar måste ha rätten att också välja verktyg och rentav välja bort digitala verktyg som omgivningen anser att man bör använda. Detta stämmer ju bra med fluency-begreppet som ju också innebär att man har förmåga att välja rätt verktyg och att man vet varför man gör något.




This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

Dialog på nätet

Ja, här har jag faktiskt återpublicerat ett inlägg som jag tyckte var intressant då jag själv har en hel del efarenhet av dialog och konversation i nätbaserat lärande. Jag citerar ett stycke ur den blogg som är länkad nedan då det anger väldigt väl hur jag själv ser på lärande i nätbaserade miljöer.

"...education and learning is not merely giving out the content, testing the students to see if they have got the right answers in assignments or examinations, though they may be important for course validation and institution accreditation.  It is about engaging people (both professors, educators, learners) to interact with each others, in the form of conversation, discourse, and to dialogue about the content, information, and learn about the implications and applications in study, at work, or in life."

Dialogue and conversation in Online Education and Learning | Learner Weblog

Läs helst det länkade originalet.