tisdag 6 september 2011

Video från nätet uppmuntrar till diskussion i högre utbildning

I ett konferensbidrag beskriver forskarna Elaine Tan and Nick Pearce hur studenterna i en introduktionskurs i sociologi uppfattar och uppskattar att lärarna använder sig av publikt tillgängliga videoklipp från You Tube i undervisningen. Open education videos in the classroom: exploring the opportunities and barriers to the use of YouTube in teaching introductory sociology. ALT-C 2011 Conference Proceedings.

Inledningsvis gör de en forskningsöversikt där de bl.a. konstaterar att det finns en ökande trend bland världens universitet att finnas på You Tube. I en av de studier som beskrivs, en studie av John Seely Brown, användes videomaterial för gruppdiskussioner i klasssen snarare än som något man använde i sin ensamhet. Genom att titta tillsammans kunde studenterna gemensamt tillföra mening till det de såg. Video blev alltså inte något som ersatte undervisning utan istället ett sätt att stödja och berika den traditionella klassrumsverksamheten.


Det som finns på nätet har den dubbla funktionen att det dels är lätt att komma åt för envar men också att det kan fördjupa kvaliteten i undervisning på ett ibland kanske intuitivt sätt; på engelska kan detta uttryckas som att materialet gynnar både richness and reach och det blir därmed ett sätt att kombinera det nya och det gamla, smart uttryckt som en kombination av bricks and clicks. Det är just denna kombination som forskarna ser som den främsta tillgången. Vi återkommer till detta. Videoklippen fungerar som representationer av centrala begrepp, som hjälp för fantasin och ibland som "isbrytaraktiviteter".

För kursen skapade man en lista med 32 videoklipp av olika slag. Här fanns varieriande ämnen allt från omfattande material om Bourdieau och Weber till en komedi med John Cleese om social klass i England. Eftersom nätet innehåller en blandning mellan material som är specialgjort för kurser och sådant som är uppladdat av en bred allmänhet skapar detta en creative tension, menar artikelförfattarna. De olika videoklippen hade valts av lärarna som värdefulla att illustrera kursmålen. Listan gjordes tillgänglig via institutionens lärplattform. En andra åtgärd var att införliva videomaterial i undervisningen tillsammans med diskussionsfrågor för studenterna. Materialet gjordes tillgängligt genom att det inbäddades i kurssidorna på lärplattformen.


Resultat
För att få reda på hur videomaterialet hade tagits emot och använts gjorde en utomstående forskare fokusgruppsintervjuer med studenterna. Studenterna uppskattade videoklippen för att de gav ytterligare argument och nya synvinklar på olika frågor. Såtillvida bedömde de användningen av publika videor som värdefull och effektiv.

Man värderade särskilt detta att man fick ytterligare intryck genom videon men särskilt värdefullt var att läraren gick in och fäste uppmärksamheten på sådant som var viktigt. "Läraren förklarar videon för oss efteråt", sa en av studenterna.

Videomaterialets förmåga att få igång diskussioner uppskattades mycket. I likhet med John Seely Browns studie ovan betraktade man det som särskilt värdefullt när man såg videon tillsammans istället för att se den hemma i sin ensamhet. "Man ser mycket mer när man ser det tillsammans med någon annan", var en av kommentarerna.

Något överraskande med tanke på diskussionen om möjligheten att skapa egna och personliga lärmiljöer, var att studenterna här satte stort värde och tilltro till kursledningens funktioner som "gatekeepers" och pålitliga vägledare. Här såg man värdet av att någon med kunskap hade gjort en bedömning först och man uttryckte farhågor för att om man bara googlade på egen hand kunde man lätt komma vilse eller missa det väsentliga. Detta är förstås en generell synpunkt vid all informationssökning; det är mycket svårt att navigera i ett fält om man inte kan något innan. I sådana fall är det nödvändigt med vägledning.


Några generella slutsatser blir att video kan ha en funktion som initierare av diskussioner. En annan slutsats är att videon fungerar bäst i ett socialt sammanhang eftersom det gemensamma tittandet tillför något. Av generell betydelse är också att den som är novis inom ett område är i behov av vägledning och rekommendationer då man lätt kan bli överväldigad eller falla offer för något mindre seriöst.

Studenterna i den här studien började också fundera över hur de skulle kunna dela med sig i ett större sammanhang än inom lärplattformen och de nära vännerna på Facebook. Ett mycket konstruktivt förslag var att man kunde göra det man funnit tillgängligt för nästa kursomgångs studenter så att dessa kunde bygga vidare på den kunskap som tagits fram.

Detta är förstås en generellt intressant aspekt inom undervisning. Att göra det som föregående studenter arbetat fram tillgängligt för kommande studenter är något som förefaller användas i väldigt liten utsträckning inom utbildning. Snarare brukar det vara så att man tänker att de nya inte skall få tillgång till det som redan finns för då försöker de inte själva. Om man istället kunde tänka som man gör inom forskning att man måste bygga vidare på det som finns, skulle man måhända nå längre med sin undervisning.

Huvudresultaten i undersökningen, tycker jag är att det går utmärkt att hämta hem öppet tillgängligt material och använda det i högre utbildning; materialet används med fördel för gemensamt arbete; en kunnigs vägledande hand är nödvändig samt att man inte låter kunskapen stanna inom gruppen utan gör den tillgänglig för andra att bygga vidare på.

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar