Personliga lärmiljöer sett genom ett aktivitetsteoretiskt ramverk

I artikeln Understanding Personal Learning Environments: Literature Review and synthesis through the Activity Theory lens gör Buchem, Attwell, Graham och Torres en analys av begreppet personal learning environments (PLE) med hjälp av aktivitetsteori (AT) så som den formulerats av Engeström. Efter en introduktion av PLE där olika varianter, publikationer och centrala personligheter beskrivs går man över till de centrala frågorna för studien. Dessa är:

1. What characterises PLE, i.e. what are the core categories and their properties addressed in literature? 
2. How can these be mapped into from the activity theory framework?

Syftet med studien är dubbelt, dels vill man undersöka vad som utmärker PLE och dels vill man diskutera AT som ett ramverk för att förstå personliga lärmiljöer. Författarna konstaterar också att begreppet PLE debatteras flitigt. Några viktiga frågor är:

• Är PLE ett teknologiskt eller pedagogiskt begrepp eller rentav bådadera?
• Kan personliga lärmiljöer institutionaliseras?
• Är lärplattformar och personliga lärmiljöer varandras motsatser eller är de kompletterande miljöer?
• Vad är centralt för personliga lärmiljöer?
• Vilka är de grundläggande beståndsdelarna (om några) för personliga lärmiljöer?

Det som blev särskilt intressant ur mitt eget perspektiv var att man försökte sig på att använda Grounded Theory (GT) som ett sätt att analysera fram centrala kategorier hos PLE, eftersom jag själv försökt koppla samman GT och AT i min avhandling och därför läst in mig en del på GT.

Ursprungligen tänkte man sig att utgå från kategorierna "personal", "learning" och "environment" och sedan analysera dessa från begreppen pedagogik och teknik respektive. Emellertid kommer man fram till att de tre kategorierna är för breda för att säga något väsentligt om PLE.

Som jag tänker var detta inte särskilt likt GT om man från början bestämde kategorier. Min bild av GT, starkast präglad av Barney Glaser, är att man aldrig får tvinga in data i befintliga kategorier.

Här menar jag att man försöker tvinga in PLE i den aktivitetsteoretiska modellen. Man menar att PLE handlar om att tillägna (appropriate) olika verktyg (tools) och här ser man individen som situerad i en kontext som inverkar på hur man använder verktyg för det man vill uppnå (outcome). Mot denna bakgrund menar man att AT kan vara ett sätt att analysera personliga lärmiljöer. För den som är något bekant med Engeströms variant av AT räcker det ofta med att säga "Engeströms trianglar" eller något liknande; då har de flesta någon sorts uppfattning om AT och dess triangulära representation.

  by  hazelowendmc 

Om jag skall förklara detta kortfattat, utgår en aktivitet från ett subjekt (som kan vara kollektivt). Den eller de som agerar riktar in sin verksamhet mot något (object/objective) i avsikt att slutligen uppnå ett resultat (outcome). Aktiviteten fortgår med hjälp av olika redskap (tools) som kan vara faktiska redskap som datorer, lärplattformar m.m. men också med redskap i form av idéer, teorier eller manualer, alltså redskap i någon sorts överförd bemärkelse.

I Engeströms AT-modell är all aktivitet målinriktad samtidigt som den aldrig sker i ett vacuum; subjektet är alltid inlemmat i en gemenskap (community) där det finns särskilda regler (rules) för hur man agerar men också en fördelning om vem som gör vad och hur mycket (division of labour). Dynamiken i ett aktivitetssystem uppstår ur de behov (needs, desires) som subjektet har och de konflikter och dilemman som uppstår när subjektet agerar för att förverkliga behov och önskningar. Inom AT tänker man sig inte att man löser problem som uppstår utan allt blir kompromisser som i förlängningen leder till nya dilemman o.s.v.

Resultatbeskrivningen är mycket omfattande och har formen av tabeller sida upp och sida ner och jag skall försöka beskriva detta kortfattat och ändå begripligt (om det går). Man utgår från AT-triangeln (-arna) där man går igenom nod för nod d.v.s subject, tools, object, community, rules, division of labour; för varje nod identifierar man kategorier. Låt oss ta subject som exempel. Här identifierar man tre kategorier: ownership, control och literacy. Varje sådan kategori undersöker man sedan med avseende på relationen till object, tools och rules. (Det är inte lätt att beskriva detta på litet utrymme och var och gör nog klokast i att gå till originalartikeln).

Ownership of objects kan t.ex. innebära att man bestämmer sina egna lärandebehov och mål; ownership of tools kan innebära att man får skapa sin lärmiljö självständigt; ownership of rules kan innebära att man planerar själv och att man själv bedömer sitt lärande. På det här sättet går man igenom nod för nod i AT-modellen.

Som ytterligare ett exempel tänker jag här nämna hur man går igenom den sista noden division of labour. Här skiljer man på kategorierna för den lärande, för lärare, för kamrater och för institutioner. Den lärande kan t.ex. delta i olika nätverk och gemenskaper och dra nytta av stöd från andra; detta är ju en form av arbetsfördelning. Lärare kan t.ex. stödja bildandet av olika nätverk s.k. PLNs. Kamrater kan vara "more knowledgeable peers". Institutionerna slutligen kan tillhandhålla tillgång till expertis och strukturerad kunskap.

I ett särskilt intressant avsnitt tar författarna upp institutionernas roll för personliga lärmiljöer. Vad menas t.ex. med ownership i detta sammanhang? Handlar det om material som litteratur och andra resurser eller handlar det om själva "containern" d.v.s. lärpattform och andra programvaror. I fallet med en kommersiell lärplattform som tillhandahålls av en institution där studenter diskuterar, skapar och fördelar innehåll är det inte så enkelt att säga om det är personal eller institutional. I den institutionella kontexten är det i normalfallet så att verksamheten fortgår i en lärplattform där vissa lärprocesser i bästa fall pågår varefter det låses in och blir otillgängligt för de studerande efter det att en kurs har slutat. Men det skulle också kunna vara så att den enskilde tar ut sitt material ur lärplattformen och laddar upp det till olika sajter på nätet efter eget val och då står det inte längre under institutionell kontroll.

Författarna kommer fram till att AT är ett kraftfullt beskrivande och analytiskt verktyg för att förstå och begreppsliggöra PLE. Man säger också att man genom GT upptäckte olika begrepp och deras indikatiorer. Det senare framgår dock inte helt tydligt för mig och antagligen ännu mindre för den som enbart läser min text. Avslutningsvis ges en sammanfattning av utmärkande drag för PLE och dessas olika dimensioner i en grafisk framställning.

Graphics from: Understanding Personal Learning Environments: Literature review and synthesis through the Activity Theory lens by Buchem, Ilona and Attwell, Graham and Torres, Ricardo (2011) Understanding Personal Learning Environments: Literature review and synthesis through the Activity Theory lens. pp. 1-33. In: Proceedings of the The PLE Conference 2011, 10th - 12th July 2011, Southampton, UK.

Text (but not the graphics from Buchem, Attwell, Graham, and Torres article) licensed according to:

This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License